Thomas Lerner väljer:
”Jordens herrar – slaveri, djurförtryck och våldets försvarare”
Pelle Strindlund
Karneval förlag, 2011
Är djuren vår tids slavar? Den – för många provocerande – frågan försöker Pelle Strindlund reda ut i ”Jordens herrar”.
Under lång tid sågs förslavande av andra människor som något naturligt. Filosofer och politiker hade inga moraliska betänkligheter – och hävdade till och med att slaveri var inrättat av Gud. Handeln med slavar ansågs skapa många arbetstillfällen och leda till att de infångade, främst svarta afrikaner, fick ett bättre liv.
Pelle Strindlund är sedan flera år aktiv i djurrättsrörelsen och i fredsrörelsen. Han har deltagit i kampanjer mot svensk vapenexport, aktioner mot brittiska kärnvapen och eskorterat palestinska flickor till och från skolan. Han har tagit hönor från svenska äggfabriker och ”räddat” dem till ett liv på landet.
I boken menar Pelle Strindlund att vi är lika blinda för förtrycket av djur som den gamla tidens anhängare av slaveriet var för behandlingen av slavar. Han tar upp de moraliska grunderna för att utnyttja andra levande varelser.
Ragnar Ohlsson, professor i praktisk filosofi, menar att Pelle Strindlund argumenterar kraftfullt och med många belägg för sin ståndpunkt. Han uppmanar alla att läsa boken med risk ”för att du sätter nästa hamburgare i halsen”.
”När natten faller”
Michael Cunningham
(översättning Leif Janzon)
Lind & Co, 2011
Den amerikanske författaren Michael Cunningham menar att vi som bor i västvärlden lever i en ungdomsbesatt kultur. I sin nya roman ”När natten faller” skildrar han galleriägaren Peter som blir motvilligt attraherad av skönheten hos sin hustrus yngre bror. Det finns visserligen en erotisk komponent i boken, men Michael Cunningham talar själv om att den snarare skildrar ”medelålderns förnyelse”, den tid då vi är mogna att ta itu med de stora existentiella livsfrågorna.
”Tillsammansheten”
Jan Nordström
Eget förlag, 2011
Jan Nordström berättar om det allsvenska fotbollslaget Kalmar i bild och text. Men hans bok är ingen traditionell skildring av sportens värld, den visar i stället vad som händer om man skrapar lite på ytan. Inom idrotten finns det nästan inget utrymme för att vara svag, för att må dåligt. Där är framgångar, styrka och en kaxig yta det som räknas. Boken handlar också om hur Jan Nordström hanterat sin egen psykiska ohälsa.
Peter Letmark väljer:
”Rosa. Den farliga färgen”
Fanny Ambjörnsson
Ordfront
Hur rosa har kunnat bli en sådan farlig färg försöker socialantropologen och genusvetaren Fanny Ambjörnsson svara på, genom en rad observationer och intervjuer med människor som har olika relationer till färgen. Bland annat småbarnsföräldrar som berättar på vilket sätt rosa för dem kommit att betraktas som ett bekymmer. Hon har också mött män som mot alla odds klär sig i rosa. De berättar vilket stigma det innebär men också hur de kan använda den laddade färgen för att signalera frihet, självständighet och integritet. Hon tittar också på hur rosa används i filmer, dokusåpor, barnböcker och på chattforum.
”Stina om Stina och konsten att intervjua”
Stina Lundberg Dabrowski
Atlas 2011
Egentligen är det här en bok som är avsedd för eleverna i tv-produktion på Stockholms dramatiska högskola. Men den fungerar lika bra för den som vill fundera på hur man får ett samtal med en annan människa att fungera. En stor del av hemligheten bakom Stina Lundberg Dabrowskis framgångar som intervjuare finns i hennes egen trassliga uppväxt. Som ung var hon vilsen och trampade snett. Det gör att hon utstrålar något som får andra att våga öppna sig, menar hon själv.
”Jag är Zlatan Ibrahimovic”
Berättat för David Lagercrantz
Bonniers, 2011
En bok som får adrenalinet att flöda. Den är så öppenhjärtig att man undrar om författaren David Lagercrantz gett Zlatan någon tablett som har fått honom att berätta om alltifrån den trasiga uppväxten i Rosengård kantad av brott, till det intrikata spelet på högsta elitnivå. Skvallret som vi redan läst om i kändispressen utgör bara en försumlig del i denna ovanliga story om en av våra intressantaste kändisar. Berättelsen rymmer lika mycket humor och klacksparkar som tragik och allvar, precis som Zlatan själv. Eller som han själv uttrycker det när han återvänder till Rosengård som en hjälte: ”Jag var lika mycket den skraja killen under tunneln igen, han som trodde att han skulle klara sig om han bara sprang fort nog. Jag var alltihop på en och samma gång.”
Emma Lofors väljer:
”Kupongtjuven. Min mormors förlorade heder”
Christina Kellberg
Frank förlag, 2011
Den förra DN-medarbetaren Christina Kellberg har skrivit en gripande dokumentärroman som baserar sig på hennes egen mormors historia. Boken handlar om skuld och skam som ärvs vidare i flera generationer. Mormodern Chris var svartabörshaj under andra världskriget, hon lurades att sälja ransoneringskuponger och dömdes till fängelse för det. Skammen blev så stor att hon senare tog sitt liv med cyankalium. Som liten förstod Christina Kellberg att hon helst inte skulle fråga om mormodern, först som vuxen bestämmer hon sig för att ta reda på mer om henne. Sökandet och det hon finner blir samtidigt till en förståelse för hennes eget liv.
”Pojkarna”
Jessica Schiefauer
Bonnier Carlsen, 2011
”Pojkarna” vann årets Augustpris i kategorin barn- och ungdomsböcker. Det är en svindlande och magisk men också mörk berättelse om fjortonåringarna Kim, Momo och Bella under en sommar i radhuskvarteret. Det är en historia om att växa, bli vuxen, om lust, könsroller och förvandling. Under dagarna är fjortonåringarna ”flickorna”, men på natten förvandlas de till ”pojkarna”. ”Flickorna” rör sig i en trång och utsatt värld där varje steg de tar iakttas, medan ”pojkarna” njuter av en frihet långt bortom ”flickornas” påpassade värld.
”Trotsboken”
Malin Alfvén och Kristina Hofsten
Norstedts, 2011
”Trotsboken” kom ut första gången 2001 och blev så populär att den nu kommer i nyutgåva med nya intervjuer och ett utbyggt kapitel om extra krävande barn. Trotsar gör vi hela livet, men vi visar det på olika sätt i olika åldrar. Trots är ett avstamp inför något nytt, skriver författarna. I boken tas de viktigaste trotsåldrarna hos barnet upp. Fyraårsåldern när världen öppnar sig, sexårsåldern som ibland kallas för lilla tonåren, nioårsåldern när vuxenvärlden lockar och skrämmer och så tolvårsåldern när barnet är på väg in i tonåren – för många den mest intensiva trotsåldern av alla.
Astrid Johansson väljer:
”Siri”
Lena Einhorn
Norstedts, 2011
Ännu ett lysande kvinnoporträtt. Om friherrinnan som bryter med sin tids konventioner och lämnar man och barn för att leva med den unge begåvade författaren. ”Jag är inte skapad för ett stilla hem med frid och rosendoft. Jag behöver strid för att bli lycklig.” Säger Siri när hon besöker sin mor. Och nog blir det strid. Visserligen är det en roman Lena Einhorn skrivit, men den bygger på autentiskt material. Och vilken berättelse det är, den om Siri von Essen och August Strindberg! När den, som här, är sedd ur Siris perspektiv.
”Ottar & kärleken, en biografi”
Gunilla Thorgren
Norstedts, 201
Femton år gammal, 1966, fick jag första delen av Elise Ottesen-Jensens då nyutkomna memoarbok ”Och livet skrev” i julklapp av min mamma. Litet tufft, tyckte jag, att ge sin tonårsdotter en bok om RFSU:s grundare.
Och visst försökte jag läsa den. Jag ville verkligen veta mer om denna eldsjäl, som reste landet runt och lärde kvinnorna använda preventivmedel och agiterade mot den omänskliga abortlagstiftningen.
Men boken var ju så erbarmligt tråkig! Ett ändlöst uppräknande av möten med internationella storheter, av kongresser, tal och kommittéer. Väldigt mycket heroisk kamp och väldigt litet om människan Elise. Det privata hade helt enkelt suddats ut.
Elise döljer sig själv skickligt, konstaterar också Gunilla Thorgren i inledningen till sin biografi. Ändå lyckas hon teckna ett nära porträtt av denna makalösa centralgestalt inom sexualpolitiken. Och varför hon mörkade sitt privata liv förstår jag också så mycket bättre.
Tuff julklapp till alla från femton år och uppåt, om en av 1900-talets mest omtvistade, förhånade och uppburna kvinnor – som vi trots det har vetat så litet om.
”Att skjuta en dront”
Boel Hackman
Albert Bonniers förlag 2011
”Tag mig – håll mig – smek mig sakta:/ famna mig varligt en liten stund.” Så börjar en av Harriet Löwenhjelms mest älskade dikter – som vi är många som läst och suckat vemodigt till. Men vad vet vi om författaren? Mer än att hon dog i tbc, bara 31 år gammal, strax efter att hon skrivit denna sin mest kända dikt. Inte är det mycket. Nu hjälper litteraturvetaren Boel Hackman oss på traven med sin fina skildring av ett alldeles för litet känt konstnärskap.
Malin Nordgren väljer:
”Flickan som flydde”
Ulrika Fornell
MBM förlag, 2011
”Hon har dock genom sin lögnaktighet och oärlighet vållat flickhemmet stora bekymmer. Hon kan med andra ord ej få kvarstanna på detta hem utan synes i högsta grad vara i behov av vård på en ungdomsvårdsskola.” Så skrev barnavårdsnämnden i Örebro på 1950-talet om Ulrika Fornell, författare till ”Flickan som flydde”. Ungdomsvårdsskolan var mer en så kallad sinnesslöanstalt och det var den hon flydde, rymde, ifrån. Ulrika Fornell diagnostiserades felaktigt som svagbegåvad vid nio års ålder. I själva verket hade hon ett dolt handikapp som bland annat innebar att hon ibland hamnade i ett komaliknande tillstånd. Hon har gjort den självbiografiska berättelsen om den lilla rädda flickan som skickades mellan fosterhem och anstalter till ett historiskt dokument. Hon har grävt i arkiven och jämför sina egna minnen med de kyliga och nedsättande anteckningar som myndighetspersoner gjort om henne. Här blottas den tidens syn på barn med funktionshinder. Ulrika Fornell gick det till sist bra för, även om såren finns kvar för alltid. Hur gick det för hennes små olyckskamrater, funderar man, barn med faktiska begåvningshandikapp till exempel?
”Väninnorna och jag”
Åsa Moberg
Natur&Kultur, 2011
Väninneskap, finns det och vad är det i så fall? Åsa Moberg undersöker saken i sin personliga bok ”Väninnorna och jag”. Att läsa den är lite som att smygläsa någons dagbok eller kanske som att gå tillbaka i sin egen. Åsa Moberg diskuterar väninneskapets komplexitet med sina egna väninnor. Exempelvis det ständigt närvarande hotet om utanförskap som ligger som en skugga över väninnevärlden.
”Nästan allt om människan”
Johan Frostegård
Karolinska university press, 2011 (pocket)
För kreationister och för dem som tror på ”intelligent design” måste sjukdomen cancer vara en mardröm, skriver professorn och överläkaren Johan Frostegård i sin bok ”Nästan allt om människan”. Boken ger faktiskt skäl för titeln, även om ordet ”nästan” är viktigt. Han utgår från evolutionen och knyter ihop den med modern medicinsk och genetisk forskning. ”Vi är fulla av spår, avtryck och påverkan från vår egen evolutionära historia, om det så gäller moral, beteende i allmänhet eller sjukdomar”, skriver Johan Frostegård.