Våra sociala nätverk struktureras delvis av hur vi bor. Göran Sjögård är etnolog och berättar:
– I bondesamhället levde barn, vuxna, tjänstefolk och släktingar på samma ytor i bostaden.
I och med industrisamhällets framväxt uppstod familjeboendet som ett ideal.
– Men vi fortsatte att leva ganska nära varandra. Även om man inrättade sig familjevis, hade många hushåll inneboende. Barnen var med de vuxna eller umgicks på hyreshusens gårdar i stora gäng, grannar levde tätt och bildade starka sociala band och nätverk.
Den ökande välfärden har gjort att vi lever i mer isolerade familjeenheter. I dag strävar vi efter bekväma liv. Att bo många tillsammans upplever många som jobbigt, menar Göran Sjögård. Samarbete och kompromisser kring hushållet känns jobbigt.
– Men samtidigt belastas kärnfamiljen ganska hårt. Många problem måste lösas inom den egna gruppen.
I en utökad familjesituation, där man har ett nätverk med många nära relationer, blir det lättare att söka hjälp och stöd eftersom det bygger på ett givande och ett tagande.
– Bor du i ett kollektiv, generationsboende eller har nära relationer med dina grannar är det givetvis lättare att hitta någon som kan passa barnen eller göra andra saker som man behöver hjälp med.