– Den snabba omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter i Stockholm och andra städer har i flera fall lett till en sämre grannsämja, och även ovänskap, säger hon.

Cecilia Henning har forskat om grannsamverkan i allmänhet, och hon påpekar att de ”tunna” sociala banden som skapar en gemenskap mellan grannar är oerhört viktiga för trivseln i ett flerbostadshus.

– Min forskning visar att kontakterna grannarna emellan ofta är ganska ytliga. Men att vänligt hälsa på varandra och prata en stund i trappen skapar en känsla av samhörighet, trygghet och identifikation. Jag vet vem min granne är, och han eller hon vet vem jag är.

De ”tunna banden” leder till en känsla av tillit, enligt Cecilia Henning. Hon har märkt att det lätt uppstår konflikter när hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Det leder till otrivsel och otrygghet och i värsta fall till svåra konflikter.

– En del kanske inte har råd att köpa sin bostad och tvingas kanske att flytta. Ofta ställs de äldre hyresgästerna, som vill fortsätta att hyra sina lägenheter, mot de yngre.

Cecilia Henning anser att det är en myt att omvandlingar av hyresrätter till bostadsrätter alltid är så bra för de boende. Ofta säljer de mest drivande snabbt sina lägenheter.

– De som blir kvar kan kanske uppleva att de lyckats köpa sin bostad ganska billigt, men priset kan vara en minskad trivsel och sämre relationer till grannarna.

De som bor i en bostadsrättsförening förutsätts i många fall att ta en aktiv del i skötseln av fastigheten, fortsätter Cecilia Henning.

– Att tillsammans ta hand om en fastighet innebär ett stort ansvar, också ekonomiskt. Det är något många inte tänker på.

Om en del boende struntar i detta ansvar kan otrivsel och irritation spridas i umgänget mellan de boende, påpekar Cecilia Henning.

– Den ”lyckade” omvandlingen har i slutänden ett pris som inte kan mätas i kronor och ören.