I Kalifornien uppfanns Twitter, Apple, Hells Angels, Kalle Anka, skateboarden, Facebook, Google och McDonald’s. Kommer nästa idé som sveper över världen att bli kommersialiserad marijuana? Omöjligt är det inte, menar Johan Anderberg i boken ”Cannabusiness, om konsten att legalisera en drog” (Weyler förlag, 2011).

En ekonomisk kris kan skapa många nya tankar, och det handlar om mycket pengar. En Harvardekonom har räknat ut att USA skulle få in 8,7 miljarder dollar i ökade skatteintäkter, och spara lika mycket i utgifter för polis och rättsväsendet, om marijuana blir lagligt.

Och även Sverige har svepts med i den marijuanarenässans som pågår i västvärlden, konstaterar Johan Anderberg.

I ”Cannabusiness” beskriver han de amerikanska kampanjerna för legalisering. Han skildrar hur Los Angeles blivit världens marijuanahuvudstad och översköljts av en flod av cannabisaffärer sedan Kalifornien tillät medicinsk marijuana. Huvudvärk, mensvärk, lätt depression, oro – ja, även skrivkramp hör till symtomen som ger rätt till marijuana om man går till läkare och får ett så kallat ”pot card”.

Han har besökt odlingarna av medicinsk marijuana i Holland, och plöjt en lång rad av de studier som försökt avgöra hur farlig den indiska hampan egentligen är.

Till de intressantaste kapitlen hör det som beskriver cannabisplantans flertusenåriga medicinska historia. I Kina rekommenderades förr drogen mot exempelvis malaria, förstoppning, tankspriddhet och vid ”kvinnliga åkommor”. Cannabis har ansetts kunna lindra svår migrän och ryggvärk. Adhd och ms är andra sjukdomar som cannabis använts mot. De vetenskapliga bevisen för effekten är inte många. Men självklart måste en så potent växt kunna ha ett flertal medicinska effekter. Och cannabis är fortfarande en tämligen outforskad växt.

Cannabis innehåller ett 80-tal kemiska substanser, eller cannabinoider, som framkallar berusning. Den viktigaste kallas THC. 1988 kunde två amerikanska forskare visa att det i hjärnan och andra organ finns särskilda receptorer (eller mottagare) som THC passar ihop med, som nyckeln till ett lås. Kanske liknade THC en substans som redan fanns i kroppen? Fyra år senare fann de vad de letat efter, signalsubstansen arakidonoyl­etanolamin, eller AEA, beskriven som kroppens egen marijuana. AEA och cannabinoidreceptorerna är delar av ett belöningssystem som reglerar bland annat smärta, energiförbrukning och aptit.

I Sverige måste i dag läkare som vill skriva ut cannabisbaserade läkemedel, som Sativex och Marinol, ansöka om detta hos Läkemedelsverket. 2010 kom det in tjugofyra ansökningar om att skriva ut Sativex, och tjugonio ansökningar om Marinol. Sativex är godkänt för behandling vid ms i bland annat Danmark och Tyskland.

Fotnot. Sativex har nu godkänts av Läkemedelsverket för behandling av spasticitet i samband med ms. Försäljningsstart tidigast 2012.