I dag finns allt fler hjälpmedel som kan öka livskvaliteten för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Men det är förvånansvärt få som får tillgång till dem.
En förklaring kan vara att ansvariga politiker och socialtjänstemän har bristfälliga kunskaper om vilka hjälpmedel som faktiskt finns.
Tre av fyra svenska politiker har mycket liten kännedom om sådana hjälpmedel. Även chefer inom kommunernas socialförvaltningar har stora kunskapsbrister.
Det visar en undersökning som Hjälpmedelsinstitutet genomförde i samarbete med Novus opinion. Sammanlagt intervjuades 201 riksdagsledamöter och politiker och tjänstemän i kommuner och landsting.
I undersökningen svarade hela 33 procent – det vill säga en tredjedel – av politikerna att de inte alls känner till att det finns så kallade kognitiva hjälpmedel. Detsamma gäller 13 procent – eller drygt var tionde – av cheferna inom kommunernas socialförvaltningar.
Sju av tio beslutsfattare kommer ofta i kontakt med frågor som rör personer med psykisk funktionsnedsättning.
Fyra av tio kan inte ge något exempel på kognitiva hjälpmedel – timstock, speciella handdatorer med mera – som denna grupp kan använda. Tre av tio känner dock väl till vilka hjälpmedel som finns.
Sex av tio intervjuade anser att tillgången på kognitiva hjälpmedel bör öka. Men bara varannan är själv beredd att under den närmaste tiden göra något för att öka tillgängligheten när det gäller denna typ av hjälpmedel.
Hjälpmedelsinstitutet har fått regeringens uppdrag att utveckla bra hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar och att infomera om dessa. Satsningen ska pågå fram till 2011.
Det övergripande målet är att personer med psykiska problem ska bli mer delaktiga i samhället och inte leva isolerade i egna lägenheter eller på institutioner. Vidare är tanken att tillgången på på hjälpmedel ska vara lika god för dem som för personer med fysiska funktionsnedsättningar.