Carina Kindkvist, certifierad coach och grundare av coachningsförmedlingen Coachhuset, förstår kritiken mot de oseriösa coacherna. Men hon vill understryka att det finns många utbildningar och certifikat som gör att coachningen ska gå att lita på.
– De allra flesta är ändå nöjda med sin coachning. Sedan kan det bli fel, kanske främst för att coachen är oerfaren eller dåligt utbildad.
Hur ska en klient veta om den certifiering coachen har verkligen betyder något?
– Man kan kolla upp dem som utfärdat certifikaten, se så att certifikatet utfärdats av en organisiation som är extern och inte står i beroendeställning till dem som ska godkännas. ICF (International coach federation) är en internationell organisation som godkänner coacher utifrån vissa krav. De kräver också att coacherna fortbildar sig. Du kan bli utesluten ur ICF, så det är ett sätt att ta bort de oseriösa coacherna.
Vad säger du om kritiken mot att använda egen erfarenhet i sin coachning?
– Coacher arbetar med friska människor. Vi fokuserar på resultat, med utgångspunkten att lyfta människor och bygga upp deras egen förmåga att stärka sig själva. Då är det okej att använda egna erfarenheter – bara man inte ger råd. En coach ska aldrig säga ”skilj dig”.
Är coachning en ”quick fix”?
– Ibland. Du kan bli coachad i en timme och få en ny insikt som gör att livet känns lättare i tre veckor. Är det så fel?
Vad händer om någon har en djupare problematik?
– Så fort vi känner tveksamhet, att någon kanske har ett psykiskt sjukdomstillstånd, ska vi hänvisa till psykolog. Det ingår i våra etiska riktlinjer.
Och om en coach inte gör det?
– Då är det illa. Men hittills har jag inte hört någon psykolog som gett exempel på vad som kan gå snett när coachen fokuserar på att stärka individen.
Coachningen har också anklagats för att vara ovetenskaplig, som att exempelvis påstå att självkänsla och självförtroende är två skilda saker – fast forskningen säger att de hänger tätt samman.
– Det var nytt för mig, men visst kan jag köpa att forskningen säger så. Ändå undrar jag – vad förändrar det? Det är ju egentligen mest semantik. Om jag säger till min klient att självkänsla och självförtroende inte är samma sak, och det får min klient, en fullt frisk person, att börja gilla sig själv mer – hur kan den personen då skadas?