För att hitta den måste du lära dig att uttrycka den och släppa din rädsla för att ta emot den.
Det säger den danska författaren Charlotte Fruergaard. Hon kallar sig kärlekscoach, är utbildad yogalärare och håller i relationskurser. Ämnet är, naturligtvis, kärlek. Vi träffar henne på ett kafé i Stockholms innerstad för att tala om hennes bok ”Det handlar om kärlek” (Bilda förlag). Om hur man gör för att få till det.
– Det absolut viktigaste i livet är att bli älskad och att kunna uttrycka kärlek. Det är den stora drivkraften i livet. Det enda som skiljer oss åt är hur vi uttrycker den, säger hon, som om det vore den enklaste saken i världen.
Samtidigt är hon väl medveten om att det är en av de svåraste ekvationerna att få ihop. På samma gång som alla pratar om att de blivit eller att de vill bli kära, så skiljer sig allt fler.
– Det har blivit som i ”Sex and the city”. Individualismen har fått oss att tro att lycka inte längre är beroende av kärlek. Det har lett till att kärleken har gått i konkurs.
– Alla skiljer sig samtidigt som alla nyskilda letar efter en ny partner som de senare kan skilja sig ifrån.
Enligt Charlotte Fruergaard hänger det ihop med att vi inte längre behöver ha en partner för att klara av att skaffa barn eller att få ekonomin att fungera.
Hon har varit i Stockholm många gånger de senaste åren för att hålla kurser i ämnet. Hon har även rest till England och i Danmark för att sprida sina kunskaper.
– Mitt intryck är att svenskarna är mer öppna för inre utveckling än danskarna. Fast nu dödar de mig väl när jag kommer tillbaka till Köpenhamn för att jag pratar så här, säger hon och skrattar.
Vad är problemet med att människor skiljer sig?
– Herregud barnen far ju illa, säger hon och ger mig en allvarlig blick.
– Människor blir deprimerade och måste äta psykofarmaka för att fungera. Det samhället finns inte där människor inte blir sårade vid en skilsmässa. Alla fortsätter dessutom att leta efter en ny partner när de skilt sig.
– Går jag ut och tar en öl med någon av mina vänner som är singel, kommer vi förr eller senare in på att han eller hon vill hitta en partner.
– När jag läser Politiken (en dansk dagstidning) är det en spalt med kontaktannonser på förstasidan, varje dag.
Hur kommer det sig?
– Industrialiseringen har skapat en målorienterad livsstil där vi jagar pengar och framgång i den yttre världen. Det har skett på bekostnad av intimitet, närvaro, känslor.
– Om jag inte gillar mitt jobb kan jag byta. Men när det handlar om kärlek så fungerar inte det. Du upprepar samma mönster med nästa partner, om och om igen.
Det är ett destruktivt mönster vars drivkrafter var och en måste få syn på hos sig själv, enligt Charlotte Fruergaard. Bara genom att jobba med sig själv kan man få det att fungera.
Hennes egna destruktiva mönster handlar om att hon alltid värjer sig, tvivlar, när hon stöter på kärlek. Det grundar sig i en tidig separation från modern, berättar hon. Hennes mor blev sjuk och övergav henne under en kortare period.
– Därifrån kommer mina känslor av att vara värdelös, att ingen kan älska mig och att jag inte är värd kärlek.
Det är något hon ständigt brottas med, trots att hon föreläser och nu även skrivit en bok om hur man ska göra för att lyckas.
Viktigt är att följa ”Mästarens väg”, menar hon.
Mästare är nämligen bara den som under hela livet ser sig som nybörjare.
Det handlar inte om att man når ett resultat och att man sedan kan luta sig tillbaka och betrakta sig som fullärd.
I stället ska man hela livet se sig som nybörjare i kärlek och ständigt vara beredd att jobba hårt för att återfinna den när den gått förlorad.
– Skyll inte på läraren eller racketen om du spelar tennis. Det är inte det som är felet. Problemet hittar du hos sig själv.
För att illustrera vad hon menar berättar hon om ett telefonsamtal hon hade med sin man dagen innan vi träffas. Hon tyckte att han var alldeles för kortfattad och hängde upp sig på det. Hon gick i gång alltmer och började tjata om att han måste vara mer kärleksfull och säga hur mycket han älskar henne när han ringer.
– Det slutade med att jag slängde på luren. När jag sedan ringde upp igen för att be om ursäkt, kunde vi skratta gott åt att jag åker till Stockholm för att hålla kurser i kärlek, samtidigt som jag inte kan hantera ett vanligt telefonsamtal med min man.
Det är bara när du accepterar att du måste jobba med dina mönster varje dag, som du kommer någon vart, menar hon.
Men är det inte lätt för dig, som är attraktiv, att säga alla kan hitta kärleken?
– Nej, det handlar inte om det. Det är inte länge sedan jag vägde tjugo kilo mer än jag gör i dag. Det handlar om att kunna ge och ta emot. Om att ha en självreflekterande attityd till känslan av att vara oälskad.
– I mitt fall handlade det om att jag behövde inse att min man inte var min far eller mor, utan en fantastisk man som älskar mig om jag bara ger honom chansen. Tidigare var han en bild av mina föräldrar. Han hade aldrig fått visa vem han var.
Men måste man inte hitta den rätta innan man kan börja jobba med detta?
– Jag försäkrar dig, den sista var den rätta. Man kan skriva långa listor på vilka egenskaper som den nya partnern ska ha. Det slutar aldrig.
Det bästa man kan göra är alltså att gå till sig själv. Fråga sig vad det är som gör att man värjer sig mot att ta emot den efterlängtade kärleken.