Liljekonvalj. Bilavgaser. Kanel. Solvarm hud. Parfymer. Starka påträngande lukter. Eller knappt förnimbara dofter. De omger oss ständigt men vi noterar det sällan. När vi väl sätter ord på det vi känner med näsan så använder vi värdeladdade ord. Det luktar illa. Eller så doftar det gott. Lukter väcker känslor, direkt och omedelbart.

- Det beror på att luktsinnet är extremt nära förbundet med den del av hjärnan som hanterar känslolivet. Det räcker med att en lukt når oss så aktiveras känslocentrum automatiskt, säger Maria Larsson som är docent i psykologi och luktforskare.

De reaktioner som dofter skapar är huvudsakligen inlärda. Barn tycker inte att det luktar illa om deras avföring men med tiden tar de intryck av mammas och pappas reaktioner. Usch och fy! Möjligen skulle barnen även utan föräldrars påverkan komma att ogilla lukten av blöjinnehållet så småningom. Det finns nämligen forskning som tyder på att vi är förprogrammerade att tycka illa om vissa dofter, som exempelvis lukten av avföring. Men bortsett från några få undantag så är det i samspel med omgivningen som vi lär oss uppfatta olika dofter som tilltalande eller motbjudande.

Redan som foster kan vi känna dofter. Äter den blivande mamman mycket lakrits så kommer babyn att tycka om den doften. Vad vi känner inför en lukt beror alltså på den kultur som vi växt upp i.

- Jag som kommer från norra Sverige förknippar doften av surströmming med fest och glädje, medan någon som är från södra Sverige eller från ett annat land kanske tycker att det luktar illa, säger Maria Larsson.

Den doft som uppfattas som trevlig av en person kan alltså vara obehaglig för en annan. Maria Larsson tror därför inte på aromaterapi, där man använder sig av doftande oljor för att lösa vissa problem.

- Det är bara nonsens. Det går inte att säga att en viss doft kan få oss att reagera på ett visst sätt. Vi har alla en personlig preferens.

Vissa obehagliga upplevelser kan leda till att vi tycker riktigt illa om vissa dofter.

- Jag åt en banan- och currypizza och blev svårt magsjuk efteråt. Det är nu tolv år sedan och jag tål fortfarande inte den lukten, berättar Maria Larsson.

Sådana så kallade luktaversioner uppstår ofta i samband med kräkningar. Vi lär oss undvika sådant som en gång gjort oss häftigt illamående och det skyddar oss mot kommande förgiftningar. När en luktaversion väl har uppstått tycks det vara svårt, kanske till och med omöjligt, att ändra på det. Det kan vara ett stort problem för personer som är svårt sjuka och beroende av en viss medicin som de kommit att avsky. I dag finns det välfungerande metoder för att bli av med fobier av olika slag, som exempelvis spindelrädsla, men alla försök att hitta sätt för att bota luktaversioner har misslyckats.

- Den här typen av inlärning har en gång haft en viktig funktion för vår överlevnad och det är förmodligen därför den är så bestående, säger Maria Larsson.

Vissa könsskillnader när det gäller luktförmåga är bevisade. Kvinnor är bättre på att skilja på och minnas dofter. De har också lättare för att sätta ord på sina luktupplevelser. Speciellt bra är kvinnors luktsinne när de har ägglossning. Men både mäns och kvinnors luktsinne försämras efter 75-årsåldern.

Lukter får oss att minnas. En doft når vår näsa och vi förflyttas plötsligt till en annan tid och en annan plats. När det förekommer doftminnen i skönlitteraturen är det allt som oftast hågkomster från barndomen. Mest känd och omtalad är kanske madeleinekakan i Marcel Prousts "På spaning efter den tid som flytt". Huvudpersonen doppar en kaka i lindblomste och översköljs av svunna minnen. Nu har det sambandet kartlagts vetenskapligt genom studier gjorda på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Där har en grupp i sextioårsåldern uppmanats att plocka fram ett minne ur sitt eget liv. Som hjälp har de fått olika typer av ledtrådar, bilder, ord och lukter. De minnen som väcks till liv efter att personerna sett en bild eller hört ett ord är oftast från händelser som varit nyligen eller när försökspersonerna var mellan femton och trettio år gamla. När de framkallade minnen med hjälp av dofter mindes de oftast händelser från barndomen. De upplevde också en starkare förflyttning i tid och rum när minnen väcktes med hjälp av lukter. Plötsligt kände de att de var förflyttade hem till mormor, kunde känna smaken av gröten och minnas hur köksbordet såg ut.

- Det beror förmodligen på att vårt luktsinne är som mest aktivt under våra första år, säger Maria Larsson.

Men vi har också svårt att beskriva det vi uppfattar med näsan. Det vi ser med ögonen kan vi lätt förvandla till beskrivande ord.

- Det kan bero på att luktsinnets främsta funktion är att vara varningssystem och orientera oss, säger Maria Larsson.

Känna, lukta och smaka. Det är så spädbarn inhämtar kunskap om sin omvärld. I vuxen ålder kan vi föreställa oss hur det skulle kännas att suga på en soffkudde eller slicka på diskbänken i köket. Vi kan framkalla strukturen mot och smaken på tungan och föreställa oss doften.

Den kunskapen bär vi med oss sedan barnsben. Efter de första åren avtar luktsinnets betydelse och våra primära sinnen - syn och hörsel - tar över.

Även om vi slutar att utforska vår omvärld med näsan så fortsätter luktsinnet att ha betydelse i våra liv. Det finns mycket som tyder på att vi omedvetet kommunicerar med vår omgivning genom feromoner. Det är en sorts luktämnen som oftast är doftlösa och till för att förmedla ett visst budskap till andra. Feromoner utsöndras från de kroppsdelar där vi har mycket doftkörtlar, exempelvis under armarna och kring könsorganet.

Bland annat hos däggdjur och insekter är kommunikation med feromoner viktig. Insektshonor lockar till sig hannar för parning genom att skicka doftsignaler och galten utsöndrar ett sekret som får suggan att stelna i en position som lämpar sig för parning. Djuren har organ i näsan och strukturer i hjärnan som hos människan är tillbakabildade och icke-fungerande.

Det finns dock forskning som pekar på att kommunikation med feromoner förekommer även mellan människor, exempelvis när det gäller val av partner, och som förklaring till att kvinnor som lever nära varandra får samma menscykel. Det senare har studerats genom att svett från kvinnor tillförts andra kvinnor. Det har påverkat försökspersonernas menstruation, vilket skulle kunna förklaras med feromonkommunikation.

En studie gjord i Schweiz på nittiotalet visade att kvinnor föredrar dofter från män som har en annan genetisk uppsättning än de själva. Men när kvinnorna använde p-piller, hormoner som lurar kroppen att tro att den är gravid, attraherades de i stället av personer vars genetiska uppsättning liknade deras egen. Andra studier som gjorts för att bekräfta det här har kommit till andra slutsatser eller inga resultat alls.

Mats Olsson är docent i psykologi på Uppsala universitet och har forskat på feromoner. Han tror att vi är benägna att tillskriva luktsinnet mystiska kvaliteter eftersom näsan är källan till mycket lust och njutning. Men att vi föredrar någon med näsan behöver inte nödvändigtvis förklaras med feromoner.

- Doften av den älskade ger djupa känslosvall. Men man älskar nog den doften för att man är kär och inte på grund av några feromoner, säger Mats Olsson.

På internet finns en uppsjö av sajter där den intresserade kan köpa feromonparfymer som påstås göra användaren mer attraktiv för, främst, det motsatta könet.

- Det man ser på internet är bara humbug. Även om de hänvisar till forskning så är det inget annat än humbug, säger Mats Olsson.

När det gäller de äkta feromoner som utsöndras från människors kroppar så finns det inga studier som har lyckats bevisa att de skulle vara speciellt viktiga för hur vi lever våra liv.

- I det moderna samhället motverkar vi våra naturliga kroppslukter. Vi använder tvål, schampo, deodoranter och parfymer. Gjorde vi inte det kanske feromoner skulle ha större betydelse i våra liv, säger Mats Olsson.