Det är en lömsk sjukdom, som smyger sig på oss utan att vi märker det. Allvarlig, på grund av sina svåra komplikationer – och ännu omöjlig att bota. Men faktiskt möjlig att hålla i schack med relativt enkla medel – om man upptäcker den i tid.
Det handlar om typ 2-diabetes – en av våra allra vanligaste folksjukdomar, som ökar lavinartat i hela världen. 220 miljoner människor beräknas ha diabetes i dag. Om tjugo år kommer den siffran att vara uppe i 430 miljoner, enligt Världshälsoorganisationen, WHO.
Och nu kryper typ 2 -diabetes allt lägre ner i åldrarna. I dag drabbas 35–40-åringar – ibland också tonåringar – av den sjukdom som förr kallades åldersdiabetes.
Övervikt, bukfetma, stillasittande, stress och rökning är några av förklaringarna.
I Sverige behandlas 350 000–400 000 människor för typ 2-diabetes. Men det är bara toppen på ett isberg. Ytterligare 200 000 svenskar har sannolikt sjukdomen utan att veta om det.
– Vi vet att många, minst en tredjedel av alla personer med typ 2-diabetes i Sverige, ännu är odiagnosticerade, säger Claes-Göran Östenson, professor i endokrinologi vid Karolinska institutet och en av landets främsta diabetesexperter.
– Troligen har 550 000–600 000 svenskar, eller drygt 6 procent av befolkningen, diabetes. Dessutom har var tionde svensk förstadier till diabetes, och redan vid förstadier finns risk för svåra följdsjukdomar.
Att inte veta om sin diabetes är att leva riskfyllt. I dag har hälften av dem som får diagnosen typ 2-diabetes redan hunnit utveckla hjärt-kärlsjukdom, ögon-, njur- eller nervskador. Två tredjedelar av dem som får sin första hjärtinfarkt har ett förstadium till – eller fullt utvecklad – typ 2-diabetes. Men bara hälften av dem har känt till det.
– I dag kommer vi in alldeles för sent med behandling, vi måste hitta dem som har diabetes tidigare.
Forskarna känner i dag till ett 40-tal gener som är förknippade med sjukdomen – de flesta kopplade till störd insulinproduktion i bukspottkörtelns betaceller. Sedan tillkommer utlösande faktorer, som ofta leder till sämre insulineffekt, så kallad insulinresistens – förutom fetma, stress och rökning kan det också vara infektioner, snusning, skiftarbete eller immunologiska reaktioner.
Typ 2-diabetes är dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Varför är oklart. Såväl hormonella som genetiska faktorer tros spela in, liksom hur vi reagerar på olika typer av påfrestningar.
– Arbetsstress tycks oftare vara kopplat till diabetes hos kvinnor. Medan män har ökad risk att få diabetes om de är deprimerade, trötta och hängiga och sover dåligt. Dessutom har fertila kvinnor ofta litet lätt blodbrist, för att de menstruerar. Och litet järnbrist tycks ge ett visst skydd mot diabetes.
Ökningen av antalet svenska diabetiker beror främst på att allt fler lever allt längre med sin sjukdom. Effektiv behandling har gjort att risken för komplikationer som infarkt, stroke, blindhet och fotamputationer minskat.
Men om alla överviktiga, särskilt de med diabetes i släkten, fick sina blodsockervärden kontrollerade på ett tidigt stadium skulle man kunna mota diabetesen och fördröja – i många fall förhindra – att den bryter ut. Provet är enkelt, kostar max tio kronor för vården att ta.
Begränsar man provtagningen till högriskpersoner över 40 år skulle det handla om 250 000 personer, vilket innebär en kostnad på 2,5 miljoner kronor. Jämfört med vad diabetesvården kostar (10–15 procent av landets sjukvårdsbudget) är det småpengar. Bara i Stockholms läns landsting beräknas sjukvården för diabetikerna kosta 4 miljarder kronor per år (sjukskrivningar etcetera borträknat). Ändå har inget landsting ännu fattat beslut om att systematiskt screena, det vill säga kalla till provtagning, för diabetes.
En förklaring är att sjukdomen länge bagatelliserats.
– Man har tagit för lätt på den, säger Claes-Göran Östenson.
Ny forskning har visat att om högriskpersoner går ner i vikt och börjar motionera kan blodsockervärdena normaliseras och risken för diabetes halveras. Sårbarheten finns kvar, men man kan, som forskarna uttrycker saken, bli villkorligt frisk – om man får ordning på sina värden.