Sedan 1972 har omkring 600 svenskar genomgått en könskorrigerande behandling. Transsexualism ses som en sjukdom som innebär att kroppens kön inte stämmer överens med den köns­identitet som patienten har i hjärnan. Behandlingen som omfattar psykiatrisk utredning, hormon­behandlingar och kirurgi är lång och många gånger oerhört jobbig för patienten.

För att få lov att ändra kön i folkbokföringen krävs dessutom att patienten låter sterilisera sig.

Ulrica Engdahl forskar i etik vid Tema genus på Linköpings universitet. Nyligen lade hon fram en avhandling om samhällets erkännande av olika könsvariationer.Hennes förslag är att vi inför ett tredje juridiskt kön som dels fungerar för de personer som är under pågående behandling för könskorrigering, dels kan användas av personer som faktiskt inte ser sig entydigt som man eller kvinna.

Men varför är det så viktigt vad som står i passet?

– Det är en fråga om rättvisa och psykiskt välbefinnande, säger Ulrica Engdahl. Många personer i den här situationen berättar att de inte blir erkända som människor i samma utsträckning som andra. Många beskriver att de lever med en upplevelse av overklighet.

Problemet är också att det finns personer som kanske föds med en kvinnas kropp, har en könsidentitet som är mer manlig än kvinnlig, men fortfarande har vissa kvinnodrag i sin könsidentitet. För de här individerna skulle det underlätta att själv få välja könsidentitet eller registera sig som ett tredje kön.

Ska man upplösa ett system som är lika gammalt som människan bara för att tillmötesgå några få individer?

– Jag tror att alla tjänar på att vi rör oss bort från den tvåkönade modellen. Det vidgar föreställningarna om den mänskliga existensen. Om vi inte är så fasta i våra föreställningar om vad som är typiskt manligt och kvinnligt så får vi ju en större variation på hur vi uttrycker oss i våra könsroller.

2010 gjorde Socialstyrelsen en genomgång av den behandling som i dag finns att tillgå för patienter med någon form av köns­identitetsstörning. Under året har utredningen varit ute på remiss och innan sommaren ska den överlämnas till regeringen. Utredningen föreslår bland annat att kravet på sterilisering vid könskorrigerande behandling bör slopas. Det ska exempelvis vara tillåtet att spara könsceller även om testiklar eller äggstockar opereras bort, på samma villkor som andra patientgrupper. Man föreslår även att man ska kunna skilja mellan det juridiska och det biologiskt könet.

Linda Almqvist är jurist på Socialstyrelsen och den som jobbat med utredningen.

– Många transsexuella är nöjda med sin ”nya” kropp och lever fullt ut i sitt kön. Men för en liten grupp patienter med könsidentitesstörningar kan det vara ett bättre alternativ att stanna vid den psykiatriska utredningen och få en diagnos som gör att de kan byta juridiskt kön, utan att för den skull genomgå alla stadier av hormonbehandlingar och kirurgi. Som lagen ser ut nu blir patienter som inte passar in i mallen för transsesxualism utan behandling, med risk för stort psykiskt lidande och, i värsta fall med självmord som följd.

Fotnot: Ulrica Engdahls avhandling heter ”Att vara som/den ’en’ är. En etisk diskussion om begreppen rättvisa, erkännande och identitet i en trans*kontext”.