Diskussionen om rut-avdraget är laddad. Det talas om ”pig-debatten”. Och att frågan är känslig är inte så konstigt, menar etnologen Karin Salomonsson, forskare och prefekt vid institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet.
– Det finns ju en inbyggd klassdynamik i detta, en känsla som nog har ganska djupa rötter i vårt samhälle. Man associerar till hembiträden, till pigor, till att någon annan tar hand om de rikas skit, säger Karin Salomonsson.
Men frågan är inte enkel, tycker hon. Varför är det lättare för många att acceptera att man får göra avdrag för att låta andra snickra och bygga om hemma, medan det är ”fult” att få samma hjälp med städning?
– Städjobb är traditionellt mindre värda, det är lågavlönade och nedvärderade kvinnojobb.
Många debattörer menar att städarbete kan få högre status genom att rut-avdraget skapar fler vita städjobb.
– Så kan det vara, men jag tycker att det finns tecken på att en lite nedlåtande syn finns kvar. Jag tänker bland annat på den moderate pressekreteraren som skrev i sin blogg om hur en rysk städerska snabbt kom och städade bort bajs ur hans trapphus en söndagsmorgon, säger Karin Salomonsson.
– Det finns något i det här som handlar om människors värde. ”Mitt arbete är så viktigt, så jag hinner inte städa själv.”
Att just det här med städning i hemmet blir särskilt laddat kan också ha att göra med att det handlar om något ganska intimt, och kroppsligt. I hemmet finns våra avdunstningar, smutskläder och använd disk. Å andra sidan växer den bransch där människor jobbar i andras intima sfärer, som till exempel stylister och coacher.
– Just nu är det poplärt och högt värderat att ta hand om sig själv och sin kropp. De som arbetar i den branschen kämpar för att upprätta en professionell status för sina jobb. På samma sätt kanske städjobben kan uppvärderas.
Men ett uppsving för hushållstjänster i hemmet kan också kännas som ett steg tillbaka för kvinnorna, menar Karin Salomonsson.
– Varför inte gå in för att minska arbetstiden för alla i stället, så att alla kan få mer tid för hem och barn? Fast det är ingen lätt debatt, det här.