Killar ”nätverkar” och försöker ta reda på vad läraren förväntar sig. Tjejerna pluggar hårdare men tycker ändå att killarna är smartare. Göran Nygren, etnolog och forskare vid Uppsala universitet, studerade elever i en åttondeklass i en framgångsrik skola.
Göran Nygren har alltid varit nyfiken på vad det är som rör sig i elevernas vardag, vad de själva berättar om skolan och vad kompisarna betyder. Sedan år 2000 har han gjort fältarbeten i olika grundskolor. Ofta följer han eleverna under flera veckors tid.
Resultatet från den unika studien han gjorde i en åttondeklass i en skola med höga betyg är slående. Tjejerna var ambitiösa, läste läxor och månade om att närvara vid alla lektioner. De lämnade in uppgifter i tid och lyssnade noga på läraren.
Killarna däremot, kunde komma in sent i klassrummet, glömma böcker, gunga på stolarna, prata och busa med varandra. De pluggade bara vad de behövde till prov och de var mer högljudda.
– Det var ganska tydligt att killarna tilläts dominera i det offentliga rummet på tjejernas bekostnad. Jag upplevde att tjejerna tyckte att de fick backa – och att killarnas övertag accepterades, kanske omedvetet även av lärare.
Eleverna i klassen hade föräldrar med hög utbildning. De flesta av eleverna kom från medel- och överklasshem. Pojkarnas planer var mer högtflygande och konkreta. De visste att om man inte kom in på universitetet i Sverige kunde man alltid ”åka till Australien och plugga”. Flickornas framtidsplaner var däremot begränsade till gymnasiet. De fick mer hjälp i skolarbetet av sina föräldrar, som dock var oroliga för att deras döttrar ”läste för hårt”. Budskapet var dubbelt.
– Alla i klassen uppmuntrades att åka på språkresa. Både tjejerna och killarna såg det som ett nyttoprojekt, att förbättra sina språkkunskaper. Men killarna fick även höra av sina föräldrar att de skulle ”passa på att ha roligt också”.
Vuxenvärlden ger inte tjejer tillräckliga verktyg för att plugga mer strategiskt och på en rimligare nivå, fortsätter Göran Nygren.
– Tjejerna skulle ha behövt resonera mer om kunskapssyn och bildning. Och i skolan borde man diskutera om ”varför ska vi lära oss det här?”. Killarna gjorde ofta det utanför lektionstid, säger han.
Göran Nygren framhåller att studien bygger på observationer från en skola. Fler faktorer än kön spelar in för elevernas attityder.
– Klassbakgrund är en sådan, men också hur länge eleverna har känt varandra spelar in.
På frågan om vilken grupp Göran Nygren helst skulle ha tillhört i den åttondeklass han studerade är svaret givet: killarna.
– De hade roligt, mådde bra och fick allmänbildning och kunskap.
Hur gick det för eleverna i studien?
Jo, klassen som helhet fick höga betyg och provresultat i nian. Tjejerna något högre än killarna.