– Och det sker inte genom hot om straff och löften om belöningar i första hand, menar Eva Hoff.

Hon har i flera år forskat om vad som påverkar barns kreativitet och om fantasins betydelse i leken. Enligt henne visar en rad internationella studier att flickor och pojkar som drillas hårt för att bli framgångsrika inte lyckas bättre än kamrater som får utvecklas mer fritt.

– Föräldrar och lärare bör snarare stimulera barnens inre drivkrafter för att de ska tycka det är roligt att lära sig saker och prestera.

Under ett år vid Brandeis University i Boston i USA studerade Eva Hoff hur tävlingsinslag påverkar barns kreativitet. Hon fann att tävlingsmomentet inte fick barnen att bli mer kreativa och att de inte presterade bättre.

Eva Hoff hänvisar till Teresa Amabile, kreativitetsforskare vid Harvard Business School, som visat att den som skapar under tävlingsvillkor eller tidspress inte lyckas vara lika kreativ som den som skapar utan yttre press.

– Inte heller den som utlovas en belöning klarade sig lika bra i hennes studier, säger Eva Hov.

Hon berättar om en klassisk studie där amerikanska forskare delade in i ett antal barn i två lika stora grupper. Bägge grupperna fick i uppgift att göra en målning och barnen i den ena gruppen utlovades en belöning när de var klara. Efter att alla blivit färdiga med sina målningar bedömdes deras resultat - och det visade sig att de som inte fått någon belöning klarar sig bättre.

Redan i början av 1970-talet hade de amerikanska forskarna observerat små barn för att se vilka aktiviteter de deltog i på eget initiativ. Därefter fick de beröm för att engagera sig i just dessa aktiviteter.

Alla trodde att berömmet skulle göra att barnen ägnade sig ännu mer åt de aktiviteter de själva valt. Men det blev tvärtom. Forskarna drog slutsatsen att barnen inte längre lekte för sin egen skull utan för att tillfredsställa de vuxna. Aktiviteterna som de engagerat sig från början blev mindre intressanta.

– Det här är ett exempel på att morötter i form av belöningar kan få barn att tappa lusten, att de känner sig styrda utifrån. Betyg som morot är ett parallellt exempel. Betyg leder sällan till bättre inlärning, snarare riskerar de att leda till att kunskapslusten avtar. På samma sätt kan barn uppleva när föräldrar pressar på för hårt, menar Eva Hoff.

Hon säger till sist att belöningar kan fungera om det gäller att få barn att utföra extremt tråkiga saker, som att bädda sängen och liknande. I kreativa processer fungerar det dock ofta dåligt.

Eva Hoff blev klar med sin doktorsavhandling, den handlar om hur barns kreativitet kan kopplas till deras självbild. I ett test fick barnen, som var i mellanstadieåldern, försöka komma på alternativa användningsområden för tegelstenar, mjökpaket och ölbrukar.

När resultatet från detta och andra test analtyserades visade det sigg att tre grupper med höga kreativitetspoäng utkristalliserades. Där fanns ”klassens ljus” de välanpassade barnen med god självbild och goda studieprestationer. Och så ”ensamvargarna” som hade få vänner, dålig självbild och medelmåttliga studieresultat. I den tredje gruppen återfanns ”rebellerna”, som hade många vänner och låga studieresultat. Namnet hänger samman med att gruppen kanske inte alltid är så välanpassad i klassrummen.