Under de senaste månaderna har djurrättsaktivister släppt ut tusentals minkar, och mitt under julruschen slog en självmordsbombare till i Stockholm. Och den 22 februari i år dömdes flera nynazister och vänsteraktivister efter ett stort extremistbråk i Hallstahammar.
I dag finns det cirka två hundra brottsaktiva inom politiska extremistgrupper – och ungefär lika många inom våldsbejakande muslimska nätverk i Sverige. Det berättar Johan Olsson, analyschef på svenska Säkerhetspolisen, Säpo. Till det kommer sympatisörer som själva inte är våldsamma men som stöder våldsaktioner.
När demonstranter slåss med motdemonstranter, och poliser utsätts för stenkastning är det våldsam politisk extremism. Likaså när småföretagare drabbas av skadegörelse och journalister hotas.
Lars Korsell, enhetschef på Brottsförebyggande rådet, Brå, var för två år sedan med om att ta fram en kartläggning av antidemokratiska krafter i Sverige.
– Antalet politiska extremister har varit konstant under de senaste tio åren. Men de som är med i dessa rörelser tycks vara mer aktiva i dag. Och min bild är att de är något mer militanta, säger Lars Korsell.
De våldsbenägna extremisterna tillhör den så kallade autonoma rörelsen på den politiska vänsterkanten och den så kallade vit makt-miljön, där bland annat nynazistiska grupper ingår. Men där finns även våldsbejakande muslimska extremister och djurrättsaktivister.
Säpo följer noga utvecklingen inom de extrema grupperna. Johan Olsson framhåller att de i dag inte hotar den svenska demokratin, men ändå ställer till stor skada för enskilda människor.
– Vi har ett större problem med högerextremister och vänsterextremister i förhållande till folkmängden jämfört med flera europeiska länder. Så det är ett allvarligt problem, om än inte omfattande.
– Det handlar trots allt om delvis mycket grova våldsbrott som mordförsök. Systematiska hot mot enskilda partier utgör också ett allvarligt problem även om de enskilda brotten inte är grova.
Enligt Säpo ingår cirka hundra brottsaktiva svenska högerextremister i vit makt-rörelsen. Ungefär lika många är med i vänsterextrema grupper. De våldsbejakande unga muslimerna beräknas vara runt två hundra. Till det kommer de militanta djurrättsaktivisterna.
– De extrema rörelsernas aktivitet varierar över tiden. Under ett valår brukar det politiska våldet öka. Och om en grupp genomför en aktion brukar en annan svara med en motaktion. Det blir en spiral där ett brott leder till andra brott, säger Johan Olsson.
Varför söker sig en del unga till extrema rörelser?
– Förklaringen finns främst i psykosociala faktorer. Det handlar om ungdomar som söker gemenskap och som många gånger känner sig utsatta. De extrema rörelserna erbjuder en svartvit världsbild som är lätt att ta till sig.
Johan Olsson påpekar att många av de extrema unga ofta sysslar med vanlig kriminalitet, det gäller dock inte islamistiska extremister i samma utsträckning.
De extrema grupperna i Sverige är inte stora, men ändå tillräckligt stora för att klara av generationsväxlingar.
– Extremismen är här för att stanna, men inte på en samhälls-hotande nivå, säger Johan Olsson.