Den 28 januari 1992 sköts Isa Aybar ned i sin grillkiosk i Djursholm norr om Stockholm. Han var lasermannen John Ausonius tionde offer. Efter en dryg vecka på sjukhus vaknade Isa Aybar upp. Bland annat var synen på ena ögat borta, och i dag är han sjukpensionär.

John Ausonius dömdes senare till livstids fängelse. Han menade bland annat att en frikostig svensk flyktingpolitik orsakade de ekonomiska problem i Sverige i början av 1990-talet.
- Isa Aybar var en vän till min familj. Jag var sjutton år och gick i gymnasiet när han blev nedskjuten. Händelsen påverkade mig starkt. Jag var ledsen och arg, men ur dessa känslor föddes mitt intresse för det politiska våldets mekanismer, berättar Anders Bergman.

Han har studerat historia vid Stockholms universitet och i Italien, ett land som under 70-talet och 80-talet drabbades av en rad terrorattentat. Han vill försöka förstå drivkrafterna hos dem som använder våld för att uppnå sina politiska mål.

Han föreläser ofta om politisk extremism på Polishögskolan och för nyutbildade poliser, samt för gymnasieelever. Han är också knuten till Centrum för dokumentation av attentat (Cedost) som ligger i Bologna i Italien. Institutet forskar om terrorismens bakgrund.
- Sveriges ekonomi går bättre än i övriga Europa. Detta har lett till en växande bostadsbrist i Stockholm och andra tillväxtområden. Många unga är fortfarande arbetslösa trots de goda tiderna. Vi har också ett segregerat boende där svenskar bor för sig och invandrare för sig.
- I allt detta finns en sprängkraft. Människor som upplever att ingen lyssnar till dem har lättare att se våld som en utväg. När makthavarna inte tycks ta deras problem på allvar växer frustrationen.

Och just så var situationen i Italien i början av 1970-talet, menar Anders Bergman. Många människor hade flyttat från södra delen av landet till den norra och folk hade ingenstans att bo. Universiteten var överfulla.

Många, särskilt unga, kände sig maktlösa. Röda brigaderna och andra extrema vänsterrörelser lockade tusentals anhängare. Samtidigt fanns en nyfascistisk rörelse vars främsta mål var att bekämpa den italienska och europeiska kommunismen. Drömmen var att skapa ett fascistiskt Europa och återupprätta det italienska folkets stolthet.

När Anders Bergman talar med forskarkolleger i Italien om det politiska klimatet för tjugo trettio år sedan tycker han sig se vissa likheter med dagens Sverige.
- Det är obehagligt. Vi är på väg att få ett splittrat svenskt samhälle. I dag ska alla bli "sin "egen lyckas smed". Hyresrätter i storstäderna omvandlas till bostadsrätter och vi kan se en utveckling mot marknadshyror. När unga människor inte kommer in på bostadsmarknaden växer ilskan.

I Stockholm står nära två hundra tusen personer i kö för att få en hyreslägenhet. Situationen är likadan i flera av landets större städer. Svårast är det för ungdomar att hitta någonstans att bo.
- Bostadsbristen kan locka många att söka sig till extrema politiska rörelser. Även hos unga män och kvinnor som gått arbetslösa en längre tid kan frustrationen växa. Situationen i förortsområden där invånarna känner sig bortglömda är också oroande. Rotlösa och arbetslösa unga kan lätt lockas till nazisterna som skyller alla problem på den stora invandringen. Samtidigt kan unga i förorterna lockas av muslimsk extremism när de känner att vårt svenska samhället inte har något att erbjuda dem.

Anders Bergman säger att klassklyftorna ökar i hela Europa. Det leder till att kontaktytorna mellan människor minskar.
- Jag såg en annons för ett flygbolag där en kille säger att han och pappan blev chockade när de märkte att en "Svensson" satt i sätet bredvid dem på planet. Syftet var att visa att alla har råd att flyga med det här bolaget, men annonsen gav en bild - medvetet eller omedvetet - att möten över klassgränserna blivit allt ovanligare.

Risken för att extrema rörelser kan locka till sig nya sympatisörer ökar när glappet mellan olika befolkningsgrupper, och mellan "vanligt" folk och politikerna växer, tror Anders Bergman.

Efter mordet på Olof Palme för drygt tjugo år sedan blev Sverige mer europeiskt, menar han. På många plan. I till exempel Italien har staten alltid betraktats med misstro; ju mindre man har med den att göra, desto bättre. I Sverige sågs däremot staten länge som en garanti för trygghet.
- Men en tydlig omsvängning har skett de senaste tjugo åren. Vi har fått rörelser både på högerkanten och vänsterkanten som inte drar sig för att använda våld mot polisen och politiska motståndare.
- Nynazister har mördat och skadat människor. Medan man på vänsterkanten till exempel bränt slaktbilar eller krossat fönster.

I början av 90-talet ökade arbetslösheten dramatiskt i Sverige. Nynazisterna menade att invandrarna tagit jobben från svenskarna, medan vänstern hävdade att globaliseringen och det kapitalistiska systemet var roten till det onda.
- Jag följer olika extrema organisationers hemsidor. Där presenteras ofta enkla sanningar och lösningar. Vilsna människor lockas lätt av ett sådant budskap, säger Anders Bergman.

För ett par år sedan ville han inte bara forska, utan kände att det var viktigt att försöka förbättra villkoren för unga. Han gick med i folkpartiet och var till nyligen ledamot i barn- och ungdomsnämnden i Danderyd. Nu ska han flytta till grannkommunen Solna.
- Jag är uppvuxen i Danderyd och där finns en inställning att inget ska förändras. Vi som bor här ska fortsätta att leva i en idyll. I kommunen finns knappt en enda hyresrätt kvar. Samma utveckling märks i andra välbärgade kommuner.
- Vi riskerar att få flera så kallade gated communities, reservat för rika. Samtidigt ökar problemen i fattiga förortsområden där människor upplever ett utanförskap.

Anders Bergman vill att fler unga ska kunna bo och arbeta i Danderyd. Han menar att politikerna där inte längre kan skyffla över ansvaret på andra kommuner.
- Vi behöver bygga fler billiga hyreslägenheter så att unga har råd att skaffa sig en bostad här i Danderyd.

Han tycker också att kommunen inte satsar på de unga. Själv spelade han tidigare fotboll och ishockey, och upplevde glädjen över att vara en del av en social gemenskap.
- Alla medborgare, oavsett om de bor i Danderyd eller någon annanstans, måste känna att de är en del av samhället. När tilltron till samhället rubbas skapas en grogrund för politiskt extremism. Som i Italien under 70-talet.