Hur många barn man har säger något om vem man är - och vem man vill uppfattas som.
Det konstaterar Sofia Kling, historiker vid Umeå universitet, som tidigare i år lade fram en avhandling i demografisk historia.
Hon har undersökt orsakerna till den stora minskningen i familjestorlek som ägde rum i Sverige mellan 1880- och 1930-talet. Då sjönk det genomsnittliga antalet barn per familj från mer än fyra till knappt två - en dramatisk förändring, med andra ord.
Minskningen ägde rum under samma tidsperiod i stora delar av västvärlden. Utvecklingen drevs på av industrialiseringen och flytten från landsbygden till städerna. Samtidigt minskade betydelsen av religiösa föreställningar om att det är av gud givet hur många barn man ska ha. Den enskilda människans möjlighet att välja blev viktigare.
- I takt med att en allmän förbättring av levnadsvillkoren ägde rum ändrades synen på vad ett bra liv innebär, både för barn och vuxna. Idén att man skulle ha färre barn för att bättre kunna ta hand om dem växte fram. Att ha få barn kom att ses som ett uttryck för att man var en modern, respektabel människa, säger Sofia Kling.
På 1930-talet hade födelsetalen minskat så kraftigt att statsmakten började tala om "Kris i befolkningsfrågan". Utredare argumenterade för att det "bästa" för både barn och föräldrar är familjer med tre till fem barn. Men när folk själva fick välja visade det sig att man i allt högre grad valde att föda mellan ett och tre barn.
Efter den snabba omställning som skildras i hennes avhandling, har födelsetalen under resten av 1900-talet legat kvar på strax under två barn per familj, oavsett konjunktur och politiska strömningar. I dag ligger genomsnittet i Sverige på 1,8 barn per kvinna.
Idealet med två barn per familj är med andra ord fast etablerat, och har i princip varit det ända sedan 1930-talet. Samtidigt har det på senare år kommit att talas om att en ny trend är på väg, där resursstarka familjer skaffar tre barn i stället för de "vanliga" två.
Någon sådan trend går ännu inte att utläsa ur statistiken. Men för Sofia Kling låter det inte som en orimlig utveckling.
- Det antal barn man väljer att skaffa säger något om vem man är. Jag kan mycket väl tänka mig att det finns människor som vill visa att de har resurser att ge tre barn allt man förväntas ge barn i dag.