Forskarna varnar idrottsklubbar för att placera de bästa pojkarna och flickorna i samma lag. En del hävdar till och med att en tidig specialisering motverkar syftet att få fram så många bra spelare som möjligt.
Och Riksidrottsförbundet (RF) menar att barn måste få idrotta på sina egna villkor. De måste få "leka" och ha roligt när de tävlar och spelar matcher. Först senare i livet ska de börja tävla på allvar.
Men allt fler tränare och ledare genomför en elitsatsning redan bland tioåriga pojkar och flickor. De verkar tro att detta ger bästa resultatet - både för själva klubbarna och för de enskilda barnen.
Lena Holzman är en av många föräldrar som reagerat på den tilltagande utslagningen och tävlingshetsen inom barnidrotten. Hennes son Ruben, född 1997, spelade under flera år i ett pojklag i Stockholm. I våras spreds ett rykte om att de bästa spelarna i laget skulle ingå i en elitsatsning.
- Att dela in små barn i bra och dåliga är förkastligt. Elitsatsningar innebär ju också att fungerade grupper där pojkarna trivs slås sönder, säger Lena Holzman.
Tidigare i år presenterade två studenter på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) en studie om vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983 till 1989 - både på och utanför planen.
Resultatet visar att en tidig elitsatsning påverkade många av spelarna negativt. I de tidiga tonåren skiljer sig den fysiska utvecklingen mycket mellan olika individer. Enligt studien kan täta utgallringar i den åldern leda till att många avbryter sin elitsatsning. Man missar talanger på vägen för att de inte håller måttet just när gallringen sker - om de fortsatt att spela ett par år skulle de kanske ha blivit mycket framgångsrika.
Sociologen Tomas Peterson, professor i idrottsvetenskap med samhällsvetenskaplig inriktning, är knuten till Högskolan i Malmö.
- Egentligen behövs inga vetenskapliga belägg för att slå fast att elitsatsningar bland barn är huvudlöst, både för dem som är duktiga och dem som är mindre duktiga.
Att säga till ett barn som är nio eller tio år att han eller hon inte duger är förkastligt, fortsätter Tomas Peterson. Det är att svika barnen och att strunta i att alla deras förmågor ännu inte hunnit visa sig. Och vilken pojke eller flicka orkar komma tillbaka om han eller hon någon gång blivit ratad så tidigt i livet?
Under tre år följde Tomas Peterson och hans medarbetare knappt tusen fotbollsungdomar. De fann bland annat att den viktigaste faktorn för att bli uttagen till elitläger och senare ungdomslandslaget är när på året man är född.
- Om man är född tidigt på året ligger man fysiskt före de andra i samma åldersklass. Det är något man inte kan påverka, det är svårt att träna sig till fysisk mognad.
Tomas Peterson fann vidare att de flesta barn söker sig till idrotten tillsammans med kompisar, eller för att kompisarna redan finns där. Man vill idrotta och ha kul tillsammans.
Han påpekar att det viktigaste skälet till att barn slutar med sitt idrottande är att kompisarna inte längre är med i samma lag.
- Klubben, tränare och ledare, kanske tar det med jämnmod att några spelare lägger av. Man har ju ändå fått fram en "guldklimp". Men ofta försvinner dock även denna på väg mot eliten - och då har ju klubben inte vunnit någonting. Det är bättre att ha en stor bredd hela vägen.
I rapporten "Toppningsstudien" granskar Eva-Carin Lindgren och Hansi Hinic vid Högskolan i Halmstad bland annat barns upplevelser av "toppningar".
En toppning innebär att en eller flera spelare i ett lag får fördelar under en match. De spelar mer än sina kamrater, har kanske en på förhand given plats i laget eller får spela på positioner som upplevs som mer attraktiva.
I rapporten, som presenterades 2005, ifrågasätter forskarna från Halmstad om toppningar främjar Riksidrottsförbundets direktiv för barnidrott. Enligt dessa ska idrott i unga år bygga på lek, och att alla deltar på samma villkor.
Ett av idrottsrörelsens främsta mål att främja en bättre självkänsla och en positiv personlighetsutveckling bland alla barn. Något tidiga toppningar kan motverka.
Forskarna från Halmstad fann vidare att motivationen att idrotta och vara fysiskt aktiv minskar hos dem som inte inte blir utvalda. Det leder till sämre hälsa i denna grupp.
Lena Holzman, som reagerade på elitsatsningen i sin sons lag, bor på Söder i Stockholm. När Ruben var sju år började han spela i ett av Hammarbys pojklag tillsammans med flera kamrater från skolan.
Kompisarna i laget gick ofta hem till varandra före träningarna för att äta middag. Föräldrarna hjälptes också åt med att skjutsa barnen till och från träningar eller matcher, säger Lena Holzman.
När hon anade att Ruben inte skulle finnas med bland dem som skulle plockas ut i klubbens elitsatsning och inte få spela med sina kamrater vände hon sig till handbollsklubben Bolton. Hon ville att det skulle finnas ett alternativ till fotbollen.
- I Bolton framhöll ansvariga att någon toppning i klubbens lag inte sker förrän pojkarna är tretton år. De ställde sig mycket frågande till att välja och vraka bland tioåringar, berättar Lena Holzman.
Christian Lacotte är pappa till en av pojkarna som tidigare spelade fotboll med Ruben. Han tycker att Hammarby är väldigt orienterat mot att vinna, leken är nedtonad.
- Jag tror att självkänslan och självförtroendet försämras hos unga killar som får höra att de inte duger, de upplever sig lätt mindre värda som människor.
En annan förälder säger att hennes äldste son råkade ut för en elitsatsning, en toppning, i en annan fotbollsklubb när han var tio år.
- Många klubbar kommer med dubbla budskap. På hemsidor och i andra sammanhang hyllas leken och den sociala samvaron. Men i verkligheten kommer elitsatsningen väldigt tidigt, säger hon.
- Klubbarna ska inte medverka till att pojkar och flickor som är tio år och inne i en väldigt känslig period i livet sorteras in i "bra" eller "dåliga", just när de ska forma sitt eget jag.
Flera föräldrar i Hammarby och andra klubbar tycker att det är känsligt att föra fram kritik mot elitsatsningen till tränare och and-ra ansvariga.
Lena Holzman, som öppet protesterade mot toppningen i sonen Rubens lag, har förståelse för om en elitklubb vill få fram duktiga unga spelare som senare kan ta en plats i A-laget. Men urvalet sker alldeles för tidigt.
Hennes äldste son, Tobias, spelar handboll för Bolton. Han har fyllt tretton, och kan ta sig själv till träningar och matcher.
- Som tioåring hade Tobias inte haft någon chans att bli uttagen till ett toppat lag. I dag är han en duktig målvakt, mycket tack vare tränarna i Bolton som stärkt hans självförtroende.
Vad tycker då Ruben om det som hände i hans lag? Mamma Lena berättar att han inte sagt så mycket, men det märks att han gärna skulle ha velat fortsätta spela fotboll med sina närmaste vänner.
- För mig handlar det om vilka värderingar de vuxna i olika klubbar förmedlar till barnen, om etik och moral, om idrottens fostrande roll i samhället.
Hur reagerar Hammarby på kritiken? På klubbens hemsida står inget om att spelarna ska delas in i olika grupper redan i tioårsåldern. Greger Casselborg är sportchef i Hammarby fotboll:
- Lagen i den aktuella åldersgruppen har varit för stora och ohanterliga. Inför nästa säsong kommer de därför att delas upp. Men det är inte fråga om någon toppning.
Hur ser du själv på att klubbar
genomför toppningar bland barn?
- Det är upp till de enskilda klubbarna att avgöra vad som är bäst.
Föräldrarna DN talat med säger att leken, lagandan, kamratskapet och det sociala ansvaret visserligen betonas på Hammarbys hemsida. Men ledare och tränare poängterar ändå hela tiden att det handlar om en elitsatsning och att pojkarna måste börja "leverera".
Ruben Holzman har slutat med fotbollen. I stället deltar han med liv och lust i träningar och matcher på handbollsplanen - utan att behöva uppleva någon toppning. Än.