Dagens kunskapssamhälle ställer höga krav på chefer och anställda eftersom personlig kompetens blir allt viktigare. Då blir det svårare att skylla misstagen på teknikens brister, på systemfel eller på någon annan.

– När man gjort har fel eller känner att man inte riktigt klarat en arbetsuppgift är det lätt att skämmas. Den vanligaste försvarsreaktionen mot sådana skamkänslor är ilska, att bli arg och skylla på andra, säger psykologen och organisationskonsulten Anders Risling.

Det är inte ovanligt att chefer som känner skam reagerar med ilska. Medarbetarna går i stället undan, fylls av skuld och förlorar arbetslusten.

Anders Risling har under flera år tränat anställda och chefer individuellt och i grupper. Han säger att chefskulturen generellt har blivit bättre på svenska arbetsplatser.

– Tidigare pekade cheferna med hela handen och när de hade fel och fick underlydande att ta på sig skulden. I dag försöker de flesta att lära sig av sina misstag – utan att skämmas för dem.

Och om chefer och arbetsledare på mellannivå vågar erkänna att de inte är ofelbara blir stämningen på jobbet bättre, säger Anders Risling.

– Jag har sett chefer som gjort fel, som skäms för att de inte riktigt räckt till och sedan betett sig dumt. De har skällt ut medarbetare och flyttat om dem utan egentlig anledning; skammen levs ut på andra, som i sin tur blir kränkta.

Anders Risling har nyligen skrivit en bok om chefer som arbetar på teatrar och andra kulturinstitutioner. En av de intervjuade är Staffan Valdemar Holm, tidigare chef för Dramaten och just nu aktuell med en uppsättning på Stockholmsoperan.

– Han menar att duktiga ledare inom konsten erkänner sina fiaskon, medan de mediokra döljer dem, tror Anders Risling.

Han hänvisar till den kanadensiska professorn Gervase Bushe och dennes teorier om skambeteenden.

– Bushe talar om olika försvarsreaktioner mot skam. Det kan handla om undvikande, att försöka verka perfekt, ilska, förakt, maktbeteenden och att skambelägga andra. De som inte kan hantera sin underliggande skam fortsätter att reagera med försvar hela livet, enligt Anders Risling.

På en arbetsplats med öppet klimat förs levande samtal, fortsätter han. Chefer och medarbetare vågar erkänna fel och brister – utrymmet för att en skamkultur ska växa fram krymper därmed drastiskt.

När Anders Risling talar om skam på jobbet handlar det om relationen till kolleger, chefer eller till underlydande. Däremot inte om den skam som en person kan känna för händelser och kränkningar som ligger utanför arbetsplatsen och kanske inträffade långt tillbaka i livet.
Odd Lindberg, professor i socialt arbete vid universitet i Örebro, har bland annat forskat om mobbning bland unga.

– Forskningen visar att de som utsatts för mobbning ofta känner sig underlägsna och bortstötta, de lider av ångest, depressioner och har självmordstankar.

Den mobbade känner sig förödmjukad, förnedrad, otillräcklig, löjlig, hjälplös, värdelös och bortstött. Dessa erfarenheter skapar en rad skamrelaterade känslor, säger Odd Lindberg.

– I grunden handlar det om att inte känna sig älskad. Skamkänslorna påverkar förmågan att känna tillit till andra även i vuxen ålder. Den som blivit mobbad är rädd för att bli kränkt på nytt och vågar inte bygga upp nya relationer till andra människor.

Därför är att det viktigt att hjälpa den som blir mobbad även på längre sikt och inte bara koncentrera sig på att mobbningen upphör, menar Odd Lindberg. Ofta krävs en lång terapi för att bli kvitt skamkänslorna.

Odd Lindberg berättar om en undersökning han var med om att genomföra bland mobbade personer som i dag är mellan 18 och 50 år. Mönstret var tydligt: Långt efter att kränkningen upphört bar de utsatta på djupa skamkänslor och en oförmåga att känna tillit.

Odd Lindberg berättar om en 24-årig kvinna som blivit utsatt för mobbning och skämdes för den person hon var. Hon började acceptera de negativa egenskaper som mobbarna tillskrev henne: ”Man blir allt dom säger ... man blir oduglig och tillhör inte någonstans.”

Skamkänslor är mycket destruktiva för individens självuppfattning och sociala relationer, eftersom de medför en oerhört smärtsam känsla och skadar självbilden, självaktningen och självförtroendet.

I boken ”Skamfilad” tecknar terapeuten och föreläsaren Göran Larsson en bild av skammens många ansikten, och hur skamkänslor kan ta makten över våra liv. Han beskriver även hur man hittar en väg ut ur gamla låsningar och kliver ut ur skamvrån.

Den milda formen av skam fungerar likt en varningsklocka som tydligt ropar att vi överträtt en gräns och att skadan måste repareras. Vi har kanske sagt något dumt och känner att vi måste be om förlåtelse. Starkare former av skam berövar oss livskraften, och kan leda till depressioner och i värsta fall till självmord.

Att bete sig skamlöst mot andra är ett sätt att försvara sig mot den egna skammen. Göran Larsson hävdar att vi är på väg från ett ”skuldsamhälle” till ett ”skamsamhälle”. Han talar om de fyra f:n:

1. Försvinna. Den ökande isoleringen i samhället gör att människor inte längre litar på på varandra.
2. Förföra. Människor som försöker vara till lags och inte sätter gränser hamnar ofta i utbrändhet.
3. Förvandla. Med allkohol, tobak, spel med mera är försöka vi påverka livet i psoivti riktning.
4. Förgöra. Egen skam leder till skamlöshet som innebär att man kränker andra människor.

Enligt Göran Larsson talar svenskar inte gärna om skam. Vi vågar helt enkelt inte eftersom det är för obehagligt – och för skamfullt.

”Skamfilad” av Göran Larsson (Cordia förlag, 2007)
”At lede kunstnere m m” av Anders Risling och Uwe Bödewadt (Börsens Forlag, 2009) Ska troligen översättas till svenska.