Många svenskar lever i dag - frivilligt eller ofrivilligt i ensamhushåll. Flera i denna grupp är särbor och har därmed en fast relation. Många vill också leva ensamma. Andra å sin sida längtar intensivt efter att få dela sitt liv med en annan människa.
Psykoterapeuten Thomas Johansson berättar att många kvinnor och män i dag söker hjälp för att kunna hantera sitt stressiga liv. Det handlar ofta om problem med gränssättningen mellan arbete och privatliv. Men efter några samtal kommer det ofta fram att personen har något mer på hjärtat:
"Jag vet inte om det här är något att ta upp i ett sådant här sammanhang. Men det är det där med ensamheten. Jag skulle nog egentligen vilja ha en mer fast relation. Men hur gör man för att det ska fungera?"
Thomas Johansson säger att han och andra terapeuter möter fler och fler män och kvinnor som har svårt att bygga upp långvariga och stabila relationer. Ofta tar de upp sina problem och funderingar kring dessa en bit in i terapin.
- Det finns två bilder av singellivet. Där är friheten att kunna göra vad man vill utan att någon annan lägger sig i, livet på krogen och kanske möjligheten att träffa spännande människor under semestern... Parallellt finns också längtan efter att träffa den "rätta" och att bilda familj.
Att lägga ned tid på att fixa det yttre - utseende, kläder och liknande - för att lyckas i sitt relationsskapande är helt naturligt för de flesta. Däremot är det inte lika accepterat att vårda och utveckla sitt inre, enligt Thomas Johansson.
Enligt honom kan det uppstå en motsättning mellan det grundläggande mänskliga behovet att knyta an till någon annan på ett djupare plan, och lyckokänslan att befinna sig mitt i det pulserande fria singellivet.
Andra terapeuter som DN talat med vittnar om att flera av dem som söker hjälp för sina relationsproblem har lyckade studier bakom sig och är framgångsrika på sina arbetsplatser. Det mesta i livet verkar ha gått som på räls - på ytan.
Samtalsterapeuten Anita Malmros förstår att många upplever det som frustrerande att inte ha lyckats träffa en partner.
- I trettioårsåldern kanske vännerna börjar gifta sig, slå sig till ro och få barn. Den som fortsätter att leva som singel kan börja fundera över vad som egentligen är betydelsefullt i livet. En del mår riktigt dåligt, säger Anita Malmros.
För att gå till en terapeut finns det en föreställning om att man måste må dåligt psykiskt eller ha allvarliga relationsstörningar, menar hon.
- Många orkar inte på egen hand ta itu med sina relationsproblem utan behöver professionellt stöd. De önskar att bygga upp ett stabilt förhållande - men har svårt att själva ändra sitt beteendemönster, fortsätter Anita Malmros.
Hennes kollega Maria Daragan tror att gruppsamtal kan vara en möjlig väg för män och kvinnor som har svårt att bygga upp ett långvarigt förhållande med en partner. Tillsammans med Anita Malmros och Thomas Johansson hoppas hon att genom nystartade Relationscenter i Stockholm inom kort kunna starta en sådan verksamhet.
- Ofta är man trygg med människor som är i samma situation. Den här typen av gruppsamtal ger en möjlighet att få ventilera sina funderingar och sin oro - och hitta ett fruktbart sätt att hantera sina problem, säger Maria Daragan.
Hon påpekar att för en del personer kan svårigheterna att bygga mer långvariga relationer allvarligt påverka vardagslivet - och kanske till och med den psykiska hälsan.
- Då är möten med en psykoterapeut eller samtalsterapeut en bra möjlighet att få hjälp, säger Maria Daragan.
Hon konstaterar att det finns flera böcker med råd och tips på hur man ska lyckas träffa en ny partner och hur en relation ska se ut för att fungera på bästa sätt. Enligt henne är det dock det personliga mötet med terapeut eller i en samtalsgrupp bästa vägen att komma ur en negativ beteendesprial.
För två år sedan utkom "Spelet. En inträngande analys av raggningsexperternas hemliga sällskap" på Natur och Kultur. Den är skriven av rockskribenten Neil Strauss som varit ensamstående i hela sitt liv och inte haft någon flickvän.
Strauss har levt nära flera kända rockstjärnor och han märkte att "tjejerna" bara pratade med honom för att komma nära sina idoler. Så fick han tips om ett raggningssällskap på nätet - och lärde sig knepen.
Boken "Hemligheten" - som kom ut förra året på Natur och Kultur - handlar om hur man lyckas bygga upp en varaktig relation. Den är skriven av journalisten Dan Josefsson tilsammans med psykologen och terapeuten Egil Linge.
När Dan Josefsson just fyllt fyrtio år hade han nyligen brutit upp från en relation som havererat. Utsikten att bli gammal och ensam skrämde honom, och genom en vän fick han kontakt med Jesper Linge.
Men Dan Josefsson sökte egentligen inte hjälp för att komma ur den negativa spiralen med ständigt nya och korta förbindelser. Han ville lära sig att arbeta mindre, att kunna dra en gräns mellan jobbet och privatlivet. Det var där han ansåg att hans problem fanns.
En dag fick han frågan om han inte egentligen var en ganska ensam människa. Och då "klack det till i mig", har Dan Josefsson berättat. Han började gråta och insåg att han nog vara ganska ensam, innerst inne.
Boken "Hemligheten" bygger på den så kallade anknytningsteorin som går ut på att negativa beteendemönster i vuxen ålder kan spåras till hur vi knöt an till våra föräldrarna under barndomen. I den ger Jesper Linge en rad råd och tips på hur den som vill skapa en förändring sitt liv kan gå till väga. De kognitiva verktygen, som i första hand påverkar tänkandet, har han utvecklat och provat under nära trettio års arbete med klienter.
Med hjälp av suggestionstekniken "willingness" kan människor exempelvis lära sig att stå ut med den ångest som uppstår när man bryter sitt livsmönster. Boken berör också "mindfulness" en form av meditationsteknik där man lär sig att låta tankarna stanna i nuet.
Dan Josefsson hade stor hjälp av de övningar och hemuppgifter han fick. Under den tid terapin pågick träffade han en ny kvinna - och de har nu fått barn.