Tonårstjejer måste få större makt över sin vardag för att kunna stå emot stress. De behöver också känslomässigt stöd från vuxna. De två viktiga slutsatserna drar folkhälsovetaren Katarina Haraldsson i en doktorsavhandling.
Enligt statistik från världshälsorganisationen WHO är så många som sju av tio svenska tonårstjejer stressade.
– Men det saknas kunskap om vad det är som löser ut framför allt tjejernas vardagsstress, menar Katarina Haraldsson.
Under arbetet med avhandlingen intervjuade hon 17-åriga gymnasietjejer för att ta reda hur de skulle kunna bli mindre stressade.
– Flickorna berättade att de frivilligt ofta tog ett stort ansvar. Det kunde handla om relationer, om åtaganden i föreningar, extraarbete på helger och liknande.
Omgivningens bemötande i dessa situationer är av betydelse, och Katarina Haraldsson konstaterar att stressen utlöstes just i samspelet mellan ansvar och bemötande.
Ett exempel: En storasyster brukar frivilligt hjälpa sitt syskon med läxorna efter skoldagens slut. Efter en tid tar föräldrarna detta för givet – och hör inte när flickan påtalar att hon nu vill prioritera sina egna läxor. Ansvaret blir tvingande och flickan känner sig stressad.
Hon talar om flera kraftkällor som skulle kunna hjälpa tonåringar att bli mindre stresskänsliga. Ofta handlar det om saker som ger lust och möjlighet till återhämtning.
– Det är viktigt att lyssna till vad tjejerna själva tycker. En sak de pekar på är att avslappning borde finnas på schemat.
Katarina Haraldsson ville testa om detta skulle leda till att eleverna lyckades stå emot stress bättre. Hon genomförde en undersökning på två jämförbara högstadieskolor. På den ena skolan fick eleverna vara med om hälsofrämjande program med bland annat massage och mental träning, den andra skolan fortsatte som vanligt.
– När jag efter ett år jämförde skolorna visade det sig att eleverna som deltagit i hälsoprogrammet hade ett fortsatt gott välbefinnande relaterat till stress i betydligt högre grad än eleverna i den andra skolan.