Den har kallats barnens folksjukdom. Fyra av tio barn har någon form av allergi eller överkänslighet – astma, eksem, allergisk snuva eller födoämnesbesvär. Eller allt på en gång.

Och matallergierna blir allt vanligare. Upp till 15 procent av alla barn beräknas reagera mot någon form av mat. Alla behöver dock inte vara fullt så allergiska som de själva, och sjukvården, trott.

Så kan till exempel mer än två av tre som fått diagnosen jordnöts­allergi i själva verket äta jordnötter. Nya allergitester kan skilja dem som i grunden har en jordnöts­allergi och därför kan drabbas av en livshotande reaktion, från dem som bara reagerar lindrigt.

Äldre testmetoder har inte riktigt kunnat skilja mellan allergi mot björkpollen och allergi mot jordnötter, vilket gjort att många fått felaktiga besked. Inom sjukvården har man tagit det säkra för det osäkra och uppmanat barnen att inte äta nötter.

– Många har varit rädda och begränsat sina liv i onödan, konstaterar Magnus Wickman, en av landets främsta experter på barn­allergi. Med de nya diagnos­metoderna kan vi nu nästan friskförklara barn som trott sig ha en potentiellt livshotande sjukdom. Självklart bör man vara försiktig med stora mängder jordnötter om det kliar i halsen. Men att det inte är farligt för barnen att få i sig små mängder är ett oerhört viktigt besked att kunna ge.

Resultaten kommer från den stora barnallergistudien Bamse, där drygt 4 000 barn följts sedan mitten av 90-talet. I en första testomgång verkade det som om nästan åtta procent av barnen var jordnötsallergiker. Men när barnen testades senare, med en ny analysmetod, visade sig mer än två tredje­delar i själva verket bara reagera med lindriga besvär, eller inga alls, av jordnötter

Förklaringen är att jordnöten innehåller flera olika allergen (allergiframkallande ämnen) och reaktionens styrka beror på vilket ämne man är allergisk mot. Bland annat innehåller jordnöten ett björkpollenlikt allergen. Det forskarna nu har kunnat visa är att de som i test reagerar för både jordnöt och björkpollen oftast reagerar på just det björkpollenliknande ämnet i jordnöten.

– Och det är ett snällare allergen som inte ger upphov till livshotande reaktioner, säger Magnus Wickman. Eftersom jordnötter ingår i så väldigt mycket mat innebär beskedet en enorm lättnad för många familjer, som inte vågat gå på restaurang, flyga eller resa utomlands med sina allergiska barn.

Fenomenet kallas korsreaktion. Och korsreaktionerna, mellan främst björkpollen och olika livsmedel, är en av förklaringarna till att matallergier blivit så vanliga. Nästan 25 procent av alla barn i Sverige har pollenallergi. Hälften av dem reagerar också på någon form av mat – nötter, sojabönor, stenfrukter och kiwi, till exempel.

En annan förklaring till ökningen är importen av nya födoämnen – som nötter, fröer och bönor.

– Cashewnötter, som så många äter nu, är mer allergiframkallande än både hasselnötter och mandlar, säger Magnus Wickman.

Fler korsreaktioner: Den som är gräsallergiker kan reagera mot vete, den som har en skaldjursallergi kan reagera mot kvalster, åtminstone på test. Den som inte tål avokado brukar inte heller tåla banan eller latex.

– Det kan också finnas en korsreaktion mellan mjölk- och pälsdjursallergi, men där är vi osäkra ännu.

Magnus Wickman är professor i barnallergologi och överläkare vid Sachsska barnsjukhuset i Stockholm, Här pågår, sedan ett par år, försök med att under väl kontrollerade former ge allergiska barn mycket små men stigande doser med det de reagerar på, till exempel nötter, mjölk, ägg och vete. Dels görs det som provokationer, som ska visa om barnen sensibiliserats och allergin börjat växa bort. Dels görs det som försök till behandling.

– Men det är inget vi kan genomföra i större skala, riskerna är ännu för stora, en del reagerar kraftfullt.

Försök görs också att genom immunterapi blockera antikroppsystemet och ställa om immunsystemets sätt att reagera. Bland annat har man lyckats få en svårt mjölk­allergisk flicka att kunna dricka mjölk.

Allergi handlar om ett felreagerande immunförsvar. Kanske är allergierna, tror forskarna, det pris vi får betala för att vi inte längre får de svåra infektioner som drabbat människan i tiotusentals år. Kanske stimulerade till exempel kolera-dysenteri- och tbc-bakterier förr immunsystemet på ett sådant sätt att man inte utvecklade allergi.

Att förebygga allergier har visat sig mycket svårare än man tidigare trott. Flera av de råd som gavs för tio år sedan gäller inte längre. Tidigare ansågs det till exempel att man skulle vänta med att ge spädbarn smakportioner av fisk, ägg och nötter. Nu är forskarna inte så säkra på det.

– Kanske var det fel, vi vet faktiskt inte, säger Magnus Wickman. Det finns studier som tyder på att barn som fått fisk under första levnadsåret i mindre utsträckning utvecklar fiskallergi. Och i England ger man nu på försök spädbarn jordnötsblandning tidigt, för att se om de får mindre jordnötsallergi. Det tycks som om vi lättare­ ­utvecklar tolerans mot sånt vi sväljer ner, men att det är svårare med sånt vi andas in. Mycket mer forskning behövs om riskfaktorer för matallergi.