Stroke är – efter hjärtsjukdom och cancer – den tredje största dödsorsaken och den absolut vanligaste orsaken till förlamning och talsvårigheter. Av de 30 000 svenskar som insjuknar varje år i stroke dör 20 procent. Ytterligare 30 procent får svåra handikapp.
En av anledningarna är att trombolys, det vill säga propplösande medicin, bara kan ges inom fyra och en halv timme efter det att symtomen börjat. Hinner det gå längre tid kan behandlingen göra mer skada än nytta, det vill säga ge blödningar.
– När det gäller stroke är varje minut dyrbar. Därför är det så oerhört viktigt att snabbt söka vård – och inte på vårdcentralen, utan på sjukhus direkt.
Det säger Mia von Euler, neurolog på Södersjukhuset i Stockholm. Hon ansvarar för Karolinska institutets forskningsnätverk på Södersjukhuset, som bedriver forskning och utbildning kring stroke.
– Ju längre tid det dröjer innan patienten kommer under behandling, desto fler nervceller hinner dö och desto större blir hjärnskadorna.
Får man symtom som till exempel synrubbningar, yrsel, hängande mungipa, svår huvudvärk, domning i en arm eller försvagning i ett ben bör man ringa efter ambulans direkt. Försvinner symtomen efter en stund handlar det oftast om TIA (transitorisk ischemisk attack) som kan vara ett förstadium till stroke och som drabbar cirka 10.000 personer varje år.
Men även om symtomen försvinner ska man åka till sjukhus, eftersom besvären måste utredas av strokespecialist och förebyggande medicin sättas in. För har man haft en TIA är risken att insjukna i stroke hög. Mellan fem och tio procent av dem som fått en TIA får en stroke inom några dagar.
Många, särskilt kvinnor, söker dock inte vård förrän de utvecklat en full stroke. På datortomografibilder av hjärnan syns då ofta gamla förändringar som patienten inte sökt för.
I dag får bara litet drygt sju procent av alla strokepatienter i Sverige trombolys. Resten kommer för sent. I Helsingfors lyckas man ge trombolys till hela 20 procent. Detta genom informationskampanjer till allmänheten och genom att man organiserat om vården så att alla misstänkta strokefall kommer till ett ställe och tas omhand av en van strokespecialist. Dessutom har röntgen med datortomografi lagts intill akuten, så att ingen värdefull tid går till spillo på sjukhuset.
– Om vi kunde åstadkomma något liknande i Stockholm skulle dödligheten minska och kanske femtio till hundra människor om året slippa svåra hjärnskador, säger Mia von Euler.
Stroke, som förr kallades slaganfall, finns av tre slag: Ischemisk stroke, som utgör 85 procent av fallen, innebär att man får en propp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt). I tio procent av fallen handlar det i stället om en blödning djupt inne i hjärnvävnaden och i fem procent om en blödning mellan hjärnvävnaden och skallbenet.
Majoriteten av strokepatienterna är över 60 år, men att 30–35-åringar drabbas är inte helt ovanligt. Hos en del är anledningen hjärtfel, som förmaksflimmer. Andra har utsatts för skada på halsen eller i nacken, till exempel genom en bilolycka då bältet legat åt mot halsen.
Högt blodtryck är en av de vanligaste riskfaktorerna. Också rökning ökar risken. I många fall finner man ingen klar orsak.
Handlar det om en blödning kan man i vissa fall operera. Om stroken beror på proppar från hjärtat ges blodförtunnande läkemedel, oftast warfarin (Waran) för att förhindra nya proppar.
Det har funnits ett motstånd mot att behandla särskilt äldre patienter med Waran på grund av oro för blödningar. Och också en rädsla från många patienter. Men en ny brittisk studie, baserad på nära 1 000 kvinnor och män, har visat att antalet återfall i stroke kan halveras med Waran. Och antalet komplikationer i form av blödningar är inte fler med Waran än med behandling med acetylsalicylsyra.
Alla patienter med stroke bör tas omhand på särskilda strokeenheter, eftersom det är viktigt med snabb mobilisering av specialkompetent personal. Men strokeenheter finns ännu inte på alla sjukhus i landet.
Rehabilitering efter en stroke är viktigt för att få förlamningar och talsvårigheter att gå tillbaka. Men i dag är rehabiliteringen sorgligt eftersatt, säger Mia von Euler.
– En stroke ställer till med väldigt mycket. Många blir oerhört trötta, stresståligheten minskar och det är inte alls säkert att man kan gå tillbaka till sitt gamla jobb. Men får man bara hjälp att träna upp hjärnan är den otrolig på att kompensera för skadorna.