Det är inte bara sena kvällar framför datorn som kan leda till störd dygnsrytm. Hur mycket ljus, och vilket ljus, man får under hela dygnet har betydelse, säger forskaren Arne Lowden vid stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

– Troligen är det så att brist på ljus under morgonen är den viktigaste faktorn när dygnsrytmen förskjuts, säger Arne Lowden.

– Man brukar säga att vi behöver minst 20 minuters exponering för dagsljus per dygn. Känsligheten för ljus avtar under dagen, så morgonljuset har bättre effekt när det handlar om att reglera dygnet.

Hormonet melatonin är inblandat i regleringen av dygnsrytmen. Normalt ökar melatoninet när det är mörkt på kvällen, och minskar med dagsljuset. Ljus och mörker vid ”fel” tidpunkter kan störa melatonininsöndringen och leda till störd dygnsrytm och sömnproblem. Vissa är mer känsliga än andra.

Typen av ljus är också viktig. På dagarna behöver vi ”blått” ljus, sådant som dagsljuset består av. På kvällarna passar det oss bättre med ”gult” ljus, som vanliga lampor brukar ge, samma typ av ljus som kommer från öppen eld.

Inomhusmiljöer kan göras mer ”dagsljuslika”. I dag finns lampor och lysrör med blått ljus att köpa. Men inomhusbelysningen i skolor och på arbetsplatser består ofta fortfarande av gult ljus.

– Många unga personer får väldigt lite dagsljus, särskilt under den mörka årstiden, säger Arne Lowden. De går till skolan när det är mörkt, de går hem när det är mörkt, och på helgerna sover de ofta länge.

Har man fått otillräckligt med ljus under dagen kan effekten av ljus på kvällen, till exempel från datorn, bli större än annars. Ljuset kan dämpa melatoninpåslaget så att man blir pigg.

Att datorljuset, som delvis är ”blått”, kan påverka melatoninet är visat i ett antal studier.

– Det tycks ändå inte vara så stora effekter. Men långa pass framför datorn kan nog ha en negativ inverkan på sömnen. Det handlar ju också om att man blir aktiverad av att vara ute på internet eller spela spel, säger Arne Lowden.