I dag vet alla att vi behöver ljus för att må bra. Nu när ljuset återvänder normaliseras halterna av stresshormon och sömnhormon efter de mörka månaderna.
Men när forskare har tittat på hur vi mår, sker en viss fördröjning av effekten.
– Först i april känner sig svenskarna mer aktiva och alerta, trots att ljuset kommer redan i februari. Varför det sker en fördröjning vet vi inte, säger Torbjörn Laike, docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet.
Att ljus påverkar vår vakenhet och sömn finns det goda belägg för. Människor som bor långt från ekvatorn beskriver känslor av nedstämdhet, att de inte är så aktiva under de mörka månaderna och inte vill träffa människor.
Nyligen gjordes en studie på skolbarn i England. De som hade fönster på båda sidorna i klassrummet sov bättre än de som bara hade fönster på ena väggen. Halter av stress- och sömnhormon blev normala. De kände sig piggare och presterade bättre än de med mindre dagsljus i skolsalen.
Bäst effekt ger det blå ljuset med våglängderna 460–480 nanometer. Men sambanden är inte alldeles enkla. Det finns undersökningar som visar att vi som bor i norra Europa upplever obehag av det här ljuset som finns i till exempel i lysrör.
– Vi uppskattar ett varmt vitt ljus, litet åt det gula och röda hållet. Vid Medelhavet och i Japan tycker man att det är helt okej med ett kallare ljus. Varför vet vi inte, säger Torbjörn Laike.
Vad anser han om att äldre får solarieljus i särskilda Söderhavsrum?
– Det kan säkert fungera. Vi har funderat på att forska om effekterna av detta. Spontant tycker jag att man ska låta dem komma ut i dagsljuset. Det har ett bredare spektrum med ljus och är garanterat bra för hälsan. Att komma ut ger också andra positiva fördelar, säger Torbjörn Laike.
Forskningen har dock inte kunnat påvisa någon terapeutisk effekt på dygnsrytmen från solarieljuset.
– Det påverkar inte den biologiska klockan och vår vakenhet och sömn. Det effektiva ljuset som blockerar sömnhormonet melantonin finns mellan 370 och 770 nanometer och det ingår inte i solarieljuset.
Torbjörn Laike utesluter dock inte att Söderhavsrummet har en placeboeffekt.
– Att de hamnar i en annorlunda miljö, att de gör något, tror jag kan vara effektivt i det här sammanhanget. Det skulle vara väldigt intressant att titta på den här gruppen, särskilt hur den reagerar på dagsljus.
Lyckosamma försök har gjorts då äldre behandlats med blått ljus, enligt Baba Pendse, överläkare och ansvarig för ljusbehandlingen vid allmänpsykiatriska kliniken i Malmö.
– De fick mindre behov av att sova och en bättre sömnkvalitet. De blev också mindre deprimerade. Det motverkade också deras demens. Exakt hur det går till vet inte vetenskapen.
Det går att få en ljusterapeutisk effekt i hemmet bara genom att öka belysningen. Helst ska det vara lysrör med fullspektrumljus där det blå ljuset ingår. Väggarna bör vara vita så att de reflekterar ljuset.
Så kallade gryningslampor, som imiterar soluppgången, fungerar också, enligt Baba Pendse. På morgonen är det extra fördelaktigt med en ljussignal som kickar i gång oss. Vi blir piggare på dagtid och sover bättre på nätterna.
Så här års kan solljuset flöda litet väl mycket för den som inte hunnit vänja sig. Det kan leda till vårtrötthet. Därför ska man gå ut så mycket som möjligt för att gradvis vänja sig vid övergången.