Varför gör vi inte alltid det vi egentligen vet är bäst för oss? Varför äter vi fel, låter bli att träna, blir sittande framför tv:n?

– Det pågår en ständigt konflikt mellan de sociala krav som ställs på oss och hur hjärnan faktiskt arbetar. Det som är bra för oss socialt, kräver ofta att vi åsidosätter våra omedelbara biologiska behov, säger Mussie Msghina, psykiater och forskare vid psykiatrikliniken på Karolinska Huddinge.

Inom psykiatrin och psykologin talar man om ”omedelbar belöning”. Det innebär att vi ofta väljer en ”sämre” belöning om vi får den omedelbart, framför en större belöning senare. Därför småäter vi trots att vi bestämt oss för att gå ner i vikt, eller shoppar upp våra pengar som vi tänkt spara.

– För att välja bort den omedelbara belöningen, krävs att hjärnan aktiverar enorma kontrollmekanismer som släpper igenom ändamålsenligt beteende och hämmar icke ändamålsenligt beteende, säger Mussie. Det här sker i pannloben – ”hjärnans dirigent”.

Men varför lyckas inte alltid pannloben stoppa olika beteenden?

– Socialt vill vi maximera framgång, vinst eller inkomst. Men biologiskt strävar kroppen efter balans: blir den trött vill den vila. Dessa två principer hamnar ibland i konflikt som leder till att vi inte alltid gör vad som ”är bäst för oss”, säger han.

Vad krävs för att vi ska kunna uppnå våra mål?

– Det krävs att vi har motivationen, energin och kapaciteten. Ur ett socialt perspektiv finns ingen övre gräns för när exempelvis framgångar, vinst eller pengar börjar bli skadligt. Men ur biologiskt perspektiv kan maximering blir farligt eller dåligt.

– Motivation är inget vi ska sträva efter att maximera, säger Mussie. Om vi är för lättmotiverade, blir vi splittrade och kan inte genomföra våra uppgifter. En manisk person, exempelvis, är extremt lättmotiverad men kan inte behålla fokus.

Vilken roll spelar stress?

– En viss stressnivå gör oss handlingskraftiga, motiverade och skärper koncentrationen. För mycket stress är däremot förlamande.

– Om du ska kunna bibehålla din motivation så måste du också kunna ha målet i sikte hela tiden. Du måste helt enkelt minnas vad du håller på med något. Så fort målet försvinner från arbetsminnet, kan det inte guida ditt beteende.

Hur mycket vet man om de här komplexa processerna?

– Vi vet att signalsubstansen dopamin är viktigt för motivation, nyfikenhet, lust och vilja att upptäcka. Däremot vet vi inte exakt vad som händer i hjärnan när vi är motiverade att träna, jobba eller göra karriär. Men hjärnan är väldigt plastisk och du kommer alltid att kunna träna den, säger Mussie Msghina. Även om inte alla har förutsättningar att bli världsbäst, kan man alltid komma närmare sin egen maxnivå.