Bilder på nyfödda sälungar som riskerar att dö därför att isen där de är trygga smälter. Skräckscenarier som innebär att stora delar av världen drabbas av torka, medan andra områden får uppleva fruktansvärda översvämningar.
Det globala klimathotet har fått allt större utrymme i radio, teve och tidningar. Så sent som på fredagen varnar FN för att en rad länder riskerar att drabbas av översvämningar eller dricksvattenbrist under de kommande åren.
Hur påverkas barnen av den omfattande rapporteringen? Vad ska man som förälder göra när sonen eller dottern oroar sig för att hela jorden tycks vara hotad? Frågorna är många när nyhetsflödet blir allt intensivare och när världen kommer närmare oss.
Birgitta Gälldin Åberg arbetar som psykolog på Rädda Barnen och är knuten till Centrum för barn och ungdomar i kris. Hon anser att riktigt små barn, upp till skolåldern, inte bör se på nyheter och andra teveprogram som kan framkalla oro. De är helt enkelt inte mogna att hantera stora frågor, som klimathotet.
- När det gäller lite äldre barn är det viktigt att lyssna till vad de egentligen frågar efter, och att ta deras oro på allvar. Som vuxen är det lätt att den egna oron och ångesten spiller över på barnen.
Enligt Birgitta Gälldin Åberg bör föräldrar skaffar sig kunskap om vilka fakta det finns kring klimathotet. FN:s klimatrapport som alltså presenteras på fredagen innehåller sådan information.
- Barn genomskådar lätt när vuxna inte vet vad de pratar om. Därför är kunskap så viktig. Men det får inte bli några föreläsningar på en nivå som barnen inte klarar av.
Föräldrar bör skapa en möjlighet för barn och unga att prata om sina upplevelser. Oavsett om det handlar om sorg, glädje, rädsla eller oro. Köksbordet kan vara en utmärkt plats att föra ett resonemang vid.
- Vad bör den egna familjen konkret göra för att påverka utvecklingen? Pappa eller mamma kanske kan ta t-banan eller bussen till jobbet. Och nog borde barnen orka ta cykeln till träningen i stället för att bli skjutsade i bil? Sopsortering är en annan konkret åtgärd som barnen kan involveras i.
Enligt Birgitta Gälldin Åberg är en stor majoritet av alla svenska barn och ungdomar hoppfulla om framtiden. De har mycket kraft och energi i sig.
- Föräldrarna är starka förebilder och hur de resonerar och agerar är betydelsefullt i barnens liv. Barn som är oroliga för klimathotet och märker att mamma eller pappa nonchalerar en fråga som de tycker är viktig, kan lätt bli desillusionerade och uppgivna.
Tidigare i veckan visade tevenyheterna ett inslag om hur barn satte lappar på bilar i Stockholms innerstad där bilisterna uppmanades att ta av dubbdäcken.
- Att göra något konkret är ett sätt för barn att hantera sin oro. Vi vuxna har ett stort ansvar för att barnen ska bevara sin hoppfullhet. Det är minst lika viktigt som att lyssna till deras frågor.
Birgitta Gälldin Åberg anser också att unga människors rädsla över till exempel klimathotet inte behöver vara av ondo. Oron kan leda till en känsla av att det är viktigt att göra något.
- Förändringen av klimatet är ett pågående skede där den negativa utvecklingen kan bromsas. Vare sig tsunamin eller terrorattackerna i USA gick ju att förhindra sedan de väl inträffat.
Birgitta Gälldin Åberg återkommer till att riktigt små barn, upp till förskoleåldern inte bör titta på tevenyheterna eller lyssna på radio.
- Föräldrarna kan i stället läsa högt tillsammans ur en tidning. Då kan man stanna upp när barnen har frågor och hoppa över detaljer som barnen inte förstår.