Under 1980-talet och början av 1990-talet var Gunde Svan en gigant i skidspåren. Han var extremt noga med sin utrustning och sin kropp, inget fick vara ogjort i jakten på de stora segrarna i OS och VM.
Mest känd för sin uppfinningsrikedom blev nog Gunde Svan när han 1985 inför världsmästerskapen i tyska Seefeld förvandlade en över två meter lång käpp i bambu till en jättestav. Medtävlarna trodde att han kommit på ett nytt vapen i jakten på guldmedaljer - men den här gången handlade det mest om att få medtävlarna att känna sig osäkra på vad han hittat på den här gången. Staven användes aldrig i tävlingssammanhang.
Men genom åren presenterade Gunde Svan en rad innovationer som förbättrade utrustningen och fick honom att ta sig fram ännu fortare i spåren.
När skidåkarna började skejta, åka med skridskoskär i stället för med den klassiska diagonalstilen, tyckte han att den traditionella pjäxan inte fungerade särskilt bra. Han konstruerade då en egen modell med högre skaft och en länk vid fotknölen - vilket gjorde att pjäxan blev rörlig i längdriktningen, men fortfarande var stabil i sidled. Ett par år senare hade konkurrenterna anammat hans uppfinning.
Gunde vann fyra OS-guld och sju VM-guld innan han 1992 slutade som aktiv skidåkare. Sedan dess har han bland annat varit programledare för "Fångarna på fortet", "Gladiatorerna" och "Bingolotto". Han har också arbetat med ledarskapsutbildning, kört rally och byggt upp ett företagshotell hemma i Vansbro.
Själv kallar sig Gunde Svan inte kreativ i traditionell mening, han ser sig inte som någon stor "kreatör" som kommer med de stora och revolutionerande idéerna. Snarare ser han sig som en innovatör som vill att livet ska fungera så effektivt som möjligt, hemma och i yrkeslivet.
- Under min karriär som skidåkare handlade mycket om just effektivitet, om att komma på förbättringar som gjorde att pjäxor, stavar och skidor fungerade bättre. Ofta handlade det om enkla saker som vem som helst skulle kunna ha kommit på, säger Gunde Svan.
Från barnaåren minns han pappa Hilding som en praktisk man som lagade allt och hela tiden hittade på nya användningsområden för saker som de flesta skulle slänga bort. Hemmet var fullt av "bra att ha-saker".
- När brättena, spetsarna, på mina första skidor gick av lagade pappa dem med två ituklippta kaffeburkar. Jag skämdes när jag sedan åkte med kompisarna. Nästa gång skidorna gick sönder lagade jag därför brättena själv - med glasspinnar och trälim. Sedan målad e jag över med blått så att ingen skulle se att skidorna varit trasiga.
Han säger att pappa Hilding präglade honom ganska mycket. Att laga - hushålla med det man redan har - är också en sorts kreativitet, menar Gunde. Man skapar nytt av något gammalt. Även i hans och hustrun Maries villa i Skamhed finns det många saker som är "bra att ha".
Han menar att kreativitet handlar om det som andra ofta inte ser eller kommer att tänka på - både i stort och smått. På toaletten hemma i villan hade ett ställ för tidningar suttit på trekvart en längre tid. Till slut tröttnade hustrun Marie och bad honom att sätta upp stället ordentligt på väggen. Men Gunde tyckte att det var jobbigt att hämta borrmaskinen och skruvdragaren. Han vände och vred tidningsstället och kom på ett sätt att få det att sitta stabilt - utan att använda verktyg.
- Det är ett väldigt banalt exempel, men ändå De flesta hade nog hämtat borrmaskin, mejsel och skruv för att få upp stället. Själv gillar jag att komma med egna lösningar, att klura ut saker och ting på egen hand.
- Jag gillar mer att experimentera och fundera ut lösningar än att läsa mig till hur saker fungerar. Om det kniper brukar jag skämta om att Marie och min dotter måste hjälpa mig med bruksanvisningen, säger Gunde.
Slöjd var ett av hans bästa ämnen i skolan, där kunde han skapa efter eget huvud utan att det fanns ett på förhand givet svar. Han menar att kreativa lösningar nästan alltid kräver att man går utanför de givna ramarna, utanför systemet.
- När jag gick i skolan skulle alla rätta in sig i ledet för att passa in. De som stack ut betraktades ofta som besvärliga. Jag tror att det är likadant i dag. Jag tycker att man i stället borde uppmuntra alla elever att tänka annorlunda. Men om man gör fel i skolan är det bockar som gäller, röda bockar.
- I stället för att sätta dit den där bocken borde lärarna fråga eleverna om hur de kommit fram till sina svar - de borde intressera sig mer för hur eleverna tänkte när de sökte sig fram till svaret.
Gunde Svan tror att skolan bromsar den kreativa förmågan hos många pojkar och flickor i stället för att uppmuntra ett nytänkande och ett självständigt förhållningssätt till kunskapen. För det är inte alltid så att två plus två blir fyra - utan något helt annat; ofta finns det många svar på frågan läraren ställer, säger han.
När någon ska nämna en kreativ person blir det lätt en konstnär, regissör eller kanske en Nobelpristagare. Gunde Svan menar att det också finns många kreativa människor inom andra områden. Något exempel?
- Vi kan ta Ingvar Kamprad, han som byggde upp ett mångmiljardföretag från ingenting. Allt startade med en postorderverksamhet, och han delade blyertspennorna som han skulle sälja i två delar. Det pris han kunde ta ut för två något mindre pennor var ändå lite högre än om han sålt dem som "en" penna
- Vem som helst kunde ha kommit på den idén - men det var bara Kamprad som just då var kreativ nog att göra det.
Gunde Svan är känd för att vara en mångsysslare, pigg på att göra nya saker. Men för att orka ta in så mycket, för att ständigt kunna vara nyfiken, gäller det att fylla på batterierna med jämna mellanrum.
Efter att han varit programledare för "Bingolotto" var han totalt slut. Han orkade inte träffa några nya människor och huvudet var tomt på nya idéer. Då gav han sig ut i den egna skogen för att röja och hugga. På kort tid fick han tillbaka mycket av den energi han tappat.
- Jag var ensam och behövde inte bry mig om någon annan människa, och jag behövde inte tänka utan kunde bara vara. Den som kör på för fullt når till slut en punkt då det inte föds några nya idéer, när kreativiteten försvinner.
- I skogen är det som om hela kroppen och hjärnan först rensas för att sedan fyllas på med ny kraft.