Strax före klockan tolv på måndagsförmiddagen startade en 21-årig man en diskussionstråd på nätforumet Flashback. Där skrev han att han tänkte ta sitt liv och satte på sin webbkamera. På kort tid fick tråden flera hundra besökare. Där kunde de se hur han förberedde sitt självmord.
En del besökare trodde att han skojade, att allt var en bluff. Några försökte stoppa honom, andra uppmanade honom att gå vidare. I tråden fanns kommentarer som ”Lycka till, då.”, ”Du kommer aldrig våga, du är för feg.” och ”Är det långt kvar? Jag ska åka och jobba snart nämligen …”.
En besökare skrev till sist desperat ”För hellvette! Gör det inte!”. Svaret från en annan besökare blev kort: ”Han har redan gjort det.”
Inför ögonen på flera hundra, kanske tusen besökare, tog den unge mannen sitt liv. Vänner som fått tips om tråden på nätet kontaktade polisen, men när en patrull lyckas ta sig in i hans låsta lägenhet var det alltså redan för sent.
Forskaren Michael Westerlund är den i Sverige som har bäst överblick över hur självmord skildras och hanteras på nätet. I våras blev han klar med sin doktorsavhandling ”Självmord och internet” vid Stockholms universitet.
– Många har länge hävdat att det är en skillnad mellan den virtuella världen och den riktiga, fysiska verkligheten. Men det går inte längre att låtsats att det är så. Människor tillbringar sina liv på nätet och i de miljöer som finns där. Förr eller senare inträffar tragiska händelser som den nu aktuella, säger Michael Westerlund.
Han påpekar att en självmordshandling nästan alltid är ett rop av smärta och ett rop på hjälp. Det är ett sätt att kommunicera när orden inte räcker till eller när man inte tror att det finns något annan utväg.
Hur kan man hindra liknande fall?
– Internet är ingen låtsasvärld. Vi måste lära oss att tolka det som människor kommunicerar på nätet. Vi måste inse att de som ropar ut att de tänker ta sitt liv menar allvar och på olika sätt avleda dem. I det aktuella fallet trodde många att det handlade om ett skämt, tragiskt nog var det inte fallet.
Sedan några år är det känt att ungdomar i andra länder blivit inspirerade till att begå självmord efter att ha besökt internetsajter. Händelsen i måndags är det första fall i Sverige där en ung människa tagit sitt liv framför en påslagen webbkamera.
Under arbetet med sin avhandling sökte Michael Westerlund på sökmotorn Google efter artiklar, sajter och bloggar som handlade om självmord. Han fann en klar ökning mellan 2005 och 2009.
– Jag upptäckte också att självmordsförespråkarna brett ut sig på nätet. En del webbsidor uppmanar också unga att ta sitt liv när de mår dåligt.
Michael Westerlund fann att omkring en tiondel av allt material om självmord på nätet handlar om råd till den som vill ta sitt liv. En svensk självmordsguide kommer upp som första träff för den som söker på nätet. Varje vecka har sajten tusentals unika besökare.
Denna och andra webbsidor förespråkar självmord som en lösning på livsproblem. Flera tipsar om olika metoder för den som vill ta sitt liv. Även uppmaningar till att avstå från psykiatrisk hjälp är vanliga. De som påverkar andra att inte gå vidare med sina planer brukar snabbt bli avhysta från denna typ av sidor.
I Sverige är det inte förbjudet att uppmuntra till självmord eller ge tips på metoder.
Frankrike införde för åtta år sedan förbud mot varje form av uppmuntran till självmord. Även spridning av anvisningar om olika självmordsmetoder är straffbart.
I Australien är internetsidor om självmord kriminaliserade sedan 2005. Förbudet gäller att producera och distribuera webbsidor med metodbeskrivningar, men också att ta emot och inneha sådan information. Några webbsidor upphörde strax efter att lagen trädde i kraft, men någon vetenskaplig utvärdering har ännu inte gjorts.
– Mitt i uppmärksamheten kring den unge mannens självmord får vi inte glömma att internet också har en positiv funktion. Anhöriga och vänner till unga som tagit sitt liv berättar om hur sorgen och smärtan lindrats när de deltagit i olika chattar och andra sociala medier på nätet, säger Michel Westerlund.
Han arbetar på institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK) vid Stockholms universitet, och är knuten till NASP på Karolinska institutet som forskar för att minska antalet självmord.