Ett djupt andetag ger ny energi till kroppen. Men vem äger egentligen syremolekylerna som fyller lungorna? Och efter att tagit en klunk vatten ur glaset avtar törsten – ska man kunna äga vattnet i sjöar och hav?
Bengt Cete är medlem i miljöpartiet och sitter i kommunfullmäktige i Norrköping. Han tycker att det är märkligt att någon ska få äga ändliga naturresurser som järnmalm, olja och värdefull mark.
– Självklart ska man få äga egendom, menar Bengt Cete. Men naturtillgångar som byggts upp under miljontals år borde inte få utnyttjas för kortsiktig privat ekonomisk vinning.
Norrköping är en kommun som växer och därför behövs det mer mark att bygga bostäder, kontor och industrier på. Men det finns inte så många lämpliga platser – om man inte vill använda bra åkermark.
Bengt Cete ifrågasätter om privata markägare och privata byggbolag med stöd av kommunen fritt ska få bestämma över till exempel de bästa åkrarna. Samtidigt som jordens befolkning ökar fortsätter åkermarken att minska i skrämmande hastighet, påpekar han. Bördig jord tas i anspråk för vägar och byggnader.
– Vi har inte bara rätt att äga – utan också att äta!
Klas Eklund var under många år chefsekonom på storbanken SEB, där han fortfarande är anställd.
En rad ekonomiska studier visar att människor i allmänhet tar ett större ansvar för egendom som de själva äger än om den tillhör någon annan eller ingen alls, säger Klas Eklund.
– Den som äger ett hus vill ju inte att det ska förstöras och bli oanvändbart att bo i. Och jordbrukaren vill inte att hans mark ska bli omöjlig att bruka i framtiden.
Just detta att privat ägande leder till att människor vårdar sina ägodelar bättre är argument som många för fram. De hävdar också att naturresurserna skyddas mer effektivt än om ingen eller alla äger dessa.
I mars i år kom Klas Eklund ut med boken ”Vårt klimat”. Den handlar om hur ekonomiska modeller och styrmedel kan användas för att hantera dagens och framtidens klimatförändringar.
– Hushållen och företagen måste fås att lägga om sitt beteende. Men marknaden löser inte klimatproblemen på egen hand. Staten måste ingripa och ta ett huvudansvar genom att sätta ett pris på de skadliga utsläppen, säger han.
Hur viktigt är det då att äga något privat? I Kina pågår en refom där bönder själva ska ta hand om skogen i större utsträckning i stället för som i dag tillsammans.
Tidigare i år presenterade nationalekonomen Pin Qin en doktorsavhandling vid universitetet i Göteborg. Den bygger på vad bönder i en av Kinas fattigaste provinser anser om privatiseringarna. För dem betyder rätten att bruka skogen mest – att personligen få äga skogen är inte lika viktigt. Tanken att privat markägande leder till ett bättre utnyttjande av naturresurser har fått ökat stöd i Kina. Men många kritiker hävdar också att privatiseringar inte gynnar skogsbönderna. Enligt dem är det bättre om bönderna tilldelas ”brukarrätter” där de får en bit skog att sköta om på bästa sätt – men att skogen ägs gemensamt.
Miljöpartisten Bengt Cete har nästan hela sitt liv varit aktiv i Fältbiologerna, Jordens Vänner och liknande föreningar. Han tycker att debatten om miljön och om ägandet av skogen, jorden och vattnet borde ha en moralisk dimension.
Han lyfter fram de amerikanska Sioux-indianerna som hävdade att en man inte ska äga mer saker än hon kan bära med sig. Annars blir själen korrumperad.
– Ett samhälle som fokuserar så ensidigt på privat ägande – inte bara av personliga tillhörigheter utan också av skolor, sjukhus och naturtillgångar – gör att vi människor blir mer egoistiska, menar Bengt Cete.
Enligt ekonomen Klas Eklund har många en romantisk syn på vilket förhållande olika naturfolk – som till exempel de nordamerikanska indianerna – hade till jorden och till ägandet.
– Indianerna var nomader som ägde sina hästar, sina vapen och olika personliga tillhörigheter. Men eftersom de ständigt förflyttade sig från plats till plats fanns inget behov att äga marken.
Klas Eklund poängterar att det under den moderna världshistorien inte funnits något samhälle där ett kollektivt ägande förhindrat rovdrift på naturresurser. Han pekar på de kommunistiska staterna i Europa som ju var verkliga miljöbovar. Men privata bolag beskylls också för att bedriva rovdrift på naturtillgångar i bland annat Afrika och Latinamerika. Bland annat försvinner den livsviktiga regnskogen, som betyder mycket för produktionen av nytt syre, i allt snabbare takt.
Ett privata ägande utan lagar och andra restriktioner som reglerar vad människor får göra med sin egendom fungerar inte, påpekar Klas Eklund. Enbart ”moralen” är inte heller ett effektivt hinder mot rovdrift av naturresurser, anser han.
Tillsammans med sin hustru driver Klas Eklund en hästgård i Skåne.
– I grunden tror jag att det faktum att vi äger gården gör att vi strävar efter att vårda den på bästa sätt. En kombinationen av privat ägande och vettiga lagar och regler för vad man får göra med sin egendom är nog det jag föredrar.
Bengt Cete äger bruksföremål och saker som har en känslomässig betydelse för honom. De kan vara kopplade till en person han känt eller till en speciell händelse. Men han är ingen ”samlare” som vill äga för ägandets egen skull.
– Om man äger för mycket så är det också en massa saker som måste skötas om – och så är man hela tiden rädd för att något ska gå sönder.
Skog, hästar, bilar, bruksföremål, hus och personliga tillhörigheter. Frågan om ägande är ständigt aktuell. Ta alla filmer, böcker och musik som i dag går att ladda ned från nätet – vem ska ha rätten till dessa ”tillgångar”?
Hur kan upphovsrätten – ägandet till dikten, patentet på den nya uppfinningen eller succélåten – skyddas på bästa sätt. Ja, vem äger egentligen innehållet i en dator?