Att reparera skadorna efter att en patient blivit snorkigt bemött av personalen eller fått en felaktig vård tar tid – och leder till ”osynliga” kostnader. Det menar Barbro Westerholm, läkare och tidigare chef för Socialstyrelsen.
– Vi förväntar oss att vården ska vara professionell och att berörda ska ta ansvar när något inte fungerar. Men om klagomål sopas under mattan och anmälningar inte tas på allvar kan patienten lätt uppleva det som ett svek vilket kan rubba tilliten till vården, fortsätter hon.
Barbro Westerholm sitter i dag i riksdagen för Folkpartiet. Både i den rollen och som chef för Socialstyrelsen har hon mött människor som känt sig felaktigt behandlade och dåligt bemötta inom vården.
Det bästa är att direkt vända sig till den ansvariga läkaren, och om det inte fungerar kontakta närmaste chef, menar Barbro Westerholm. Missnöjda patienter kan göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), men enligt henne leder en sådan tyvärr sällan till någon kritik mot de ansvariga.
Enligt Barbro Westerholm borde alla i vården i tanke och känsla ”byta plats” med dem som söker hjälp och fråga sig hur de själva skulle vilja bli behandlade och bemötta i samma situation.
– Det här borde tas upp i all utbildning och diskuteras i det dagliga arbetet: Hur mår Greta i dag? Har hon fått rätt vård? Har hon mötts med respekt och på ett sätt som väcker förtroende?