Många metoder för fertilitetsbehandling är till en början kontroversiella. I Sverige blev äggdonationer lagliga först 2003, trots att metoden på 1990-talet var utbredd över hela världen.
Den 29 november 1995 skrev dåvarande barnombudsman Louise Sylwander en debattartikel i DN där hon var mycket kritisk till äggdonationer eftersom man inte visste hur det påverkade barnet känslomässigt och psykologiskt.
I dag diskuteras om så kallad embryodonation ska godkännas i Sverige. Här görs kvinnan gravid med ett embryo, ett befruktat ägg som blivit över från fertilitetsbehandlingar av andra par. I dessa fall är barnet, trots att det växer i kvinnans livmoder, varken genetiskt släkt med mamman eller pappan.
Andra saker som diskuteras är fertilitetsbehandling av ensamstående kvinnor och kvinnor över 40 år, något som inte görs i Sverige i dag.
Kenny Rodriguez Wallberg, överläkare på Fertilitetsenheten, Karolinska Huddinge berättar:
– Lagstiftningen i Sverige baseras på idén att ett barn ska ha två föräldrar och att det barn som föds ska få ha sina föräldrar så läge som möjligt.
Tror du att vi kommer att se annorlunda på det här i framtiden?
– Vi har så goda erfarenheter av äggdonation och spermadonation att även embryodonation skulle kunna fungera bra i Sverige. Huvudsaken är att donatorn har altruistiska och inte ekonomiska intressen. Jag tror också att fertilitetsbehandling av ensamstående kvinnor kan komma att godkännas så småningom.
Många oroar sig för att donationer ska leda till ökad cynism, att föräldrar vill välja egenskaper hon sina barn.
– I Sverige försöker vi välja donatorer som liknar föräldrarna, men man kan inte välja egenskaper eller intelligensnivå.
Vem bär ansvaret för kvinnors fertilitet?
– Vi bor i ett samhälle som förväntar sig att både män och kvinnor jobbar. Vi måste ta debatten om fertilitetsbehandlingar utifrån detta faktum. För kvinnor är chanserna mycket dåliga att bli gravida efter 40-årsåldern.
– Jag tycker att kvinnan ska få sin chans, förutsatt att hon är frisk och att det inte finns andra hinder för att vi ska hjälpa henne. Ett barn bidrar med så mycket till samhället, inte minst ekonomiskt. Jag tycker att samhället därför ska betala fertilitetsbehandlingar.
Vad tycker du? Maila insidan@dn.se.