"Jag har själv varit utbränd i omgångar, och enligt mig är skälet till att det blev så många sjukskrivningar att jag har sjukskrivits alldeles för kort tid från första början. Det är inte accepterat att bli utbränd, vare sig hos arbetsgivare eller hos läkare. Är du dessutom under 25 år (vilket jag var vid tiden för min första sjukskrivning) anses du i princip inte kunna bli utbränd. Det är helt enkelt inte möjligt.

I stället får man ett recept med antidepressiv medicin och rådet att ta det lite lugnt och inte vara så 'överambitiös'. Jag blev sjukskriven i två veckor den gången. Men har man då början till en verklig utbrändhet, med ökad stresskänslighet som följd (förutom alla kognitiva problem) är man snabbt där igen. Men vad hjälper det när samma inställning råder överallt? Istället harvar man på, med värre och värre problem som följd.

För mig slutade det, efter fem kortare sjukskrivningar på sex år, med ett helt års sjukskrivning. För att jag skulle kunna bli sjukskriven så länge tvingades läkaren att ange ett annat skäl än utbrändhet på sjukintygen. Utbrändhet är nämligen inte en accepterad diagnos hos försäkringskassan heller. Idag har jag bytt karriär och börjat studera."

AL

"Jag upplever det som att i och med de nya reglerna så står man än ensammare än tidigare. Utbrändhet är en sjukdom som inte syns och tyvärr tappar man inte heller hela sitt intellekt när sjukdomen drabbar en. Det hade på många sätt varit lättare. Som det är nu har jag förvisso fått hjälp av vården, även om det tog nästan sju månader innan samtalsterapi var på plats och ytterligare tre innan hjälp hos sjukgymnast sattes in, men jag upplever det som att vårdens uppgift nu har blivit att "sätta plåster på ett vidöppet sår", det vill säga jag är oerhört stresskänslig och under hela sjukskrivningstiden har jag levt i konstant oro för hur försäkringskassan har kunnat tänkas agera rörande min eventuella försörjning.

De har inte gjort annat än att misstro, jaga och pluttifiera min sjukdom, utbrändheten. Läkaren hänvisar till terapeuten, terapeuten till läkaren – som är mycket snar med utskrivning av medicin (har haft två ångestmediciner, antidepressiv och två sömntabletter), AF till läkaren eller till försäkringskassan och försäkringskassan har mest bara väntat in de nya reglerna så att jag kan sparkas ut i ett ingemansland.
Jag tror att vården gör sitt bästa, men att man som utbränd har behov av vila, trygghet och lugn och ro – det finns helt enkelt inte längre att få i Sverige. Jag har aldrig känt mig så ensam som under denna vistelse i utbrändhetens land."

Ia Höst