– I själva verket kan man både vara lättad och känna sorg. En abort är ingenting trivialt, men inte heller något traumatiskt i de flesta fall, säger forskaren Anneli Kero, medicine doktor och lektor vid Umeå universitet.
Forskning från olika länder visar att den dominerande känslan efter en abort är lättnad för de flesta kvinnor. Ofta är det svårast innan beslutet är fattat. Men många kvinnor har även smärtsamma känslor kring aborten. Kvinnors komplexa erfarenheter måste lyftas fram, tycker Anneli Kero. I dag finns en förenklad bild av aborter som många kvinnor inte känner igen sig i.
– I debatten verkar det ofta som om aborter är avvikande handlingar som görs av vissa kategorier av kvinnor, svaga, unga, ensamma, utsatta. Ett skäl är säkert att rätten till abort är lättare att försvara utifrån den bilden. Men så ser det inte ut i verkligheten.
Var fjärde, känd graviditet slutar med abort, och i snitt gör varannan kvinna i Sverige en abort under sin livstid. Möjligheten att göra abort ingår numera i kvinnors reproduktiva liv, menar Anneli Kero. Behovet av ett välplanerat föräldraskap har ökat i samhället, en allmän syn är att barn ska vara önskade och aborten är en accepterad ”back-up” när planeringen misslyckats. Men det perspektivet finns sällan med i diskussionen kring aborter.
Fram till 1975 var aborter i princip illegala i Sverige, och beviljades bara utifrån vissa skäl. Det gällde för kvinnorna att bevisa att de verkligen hade giltiga skäl, att de var ”offer”.
– De underliggande värderingarna lever kvar, fast tiderna har förändrats, säger Anneli Kero. Det är som om man fortsätter att försöka legitimera aborterna, trots att de varit lagliga i mer än trettio år.
Anneli Kero har tillsammans med andra forskare gjort en undersökning vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, där man intervjuade kvinnor som kom till vården för att göra abort. De flesta av kvinnorna levde i fungerande parrelationer, hälften hade barn sedan tidigare, var fjärde hade en avslutad högskoleutbildning. De flesta var nöjda både med sin relation och sin ekonomi.
Inför aborten upplevde de flesta kvinnorna lättnad och befrielse. De såg aborten som ett sätt att ta ansvar i en svår situation. De allra flesta kände också sorg, skuld eller tomhet, men bara en tiondel upplevde de känslorna så starkt att de uppfattade det som en kris.
– Det är viktigt att betona att motstridiga och smärtsamma känslor inte automatiskt innebär att man är ambivalent när det gäller beslutet, säger Anneli Kero.
Känslorna avslutar beslutsprocessen, där olika perspektiv kan kollidera. Vid en uppföljningsstudie ett år efter aborten var det bara en kvinna av nästan 60 som ångrade beslutet. De flesta hade inte haft några känslomässiga problem efter aborten, och många sa spontant att de var förvånade över att de mått bättre än de förväntat sig, berättar Anneli Kero.
De flesta som haft krisreaktioner eller sörjt, en dryg sjättedel, hade haft en längtan efter barn, men hade också haft tunga skäl för att göra aborten.
– De betraktade sin egen reaktion som sund, inte sjuklig, säger Anneli Kero. Många kvinnor berättade att de mognat av processen, av att pendla mellan olika perspektiv och fatta ett svårt beslut. De upplevde att de lärt känna sig själva bättre och stärkt sin självkänsla. Våra studier visar tydligt att kvinnor är kapabla att hantera de motstridiga känslorna och göra ett medvetet val.