Bilderna på de 33 instängda gruvarbetarna i San Joségruvan i Chile etsar sig fast på näthinnan. Tänk om min pappa, bror, morfar eller make satt fast mer än sju hundra meter under markytan. Eller om jag själv inte hade en aning om när räddningen kommer.
– Gruvarbetarna i Chile befinner sig i en fruktansvärd situation. Men forskare vet ganska lite om hur människor påverkas av att vara instängda eller avskurna från omvärlden under en längre tid, säger psykologen Dan Stiwne.
Han var i många år docent i klinisk psykologi vid universitetet i Linköping och har intresserat sig för hur människor klarar av att hantera svåra trauman.
– På förhand är det svårt att bedöma vilka som hanterar en katastrofsituation bäst. Men den som till exempel tror på Gud, att räddningen kommer eller på gruppens förmåga att hålla ihop har störst möjligheter att överleva.
Den 13 oktober 1972 störtade ett flygplan från Uruguay i Anderna. Tolv av de fyrtiofem ombord dödades omedelbart. De överlevande befann sig på 3.500 meters höjd mitt i en otillgänglig bergskedja utan möjlighet att kontakta omvärlden.
I boken ”Miraklet i Anderna” skildrar Nado Parrado hur han i kyla och återkommande snöstormar uthärdade hunger, skräck och desperation. Han skriver att hoppet om att kärleken kan förvandla livet till ett mirakel fick honom att klara sig. Efter 72 dagar räddades han och de övriga överlevande.
Den här veckan kommer fem av dem att resa till Chile för att tala med de instängda gruvarbetarna och försöka ingjuta mod. En av dem, 62-åriga José Luis Inciarte sa nyligen: ”När de kommer ut och kramar varandra ovan jord kommer de att förstå hur lite två eller tre månader är under en livstid.”
– Flygkraschen i Anderna visar att människor kan överleva under extrema förhållanden. Men för den som ger upp hoppet kan till och med en obetydlig infektion i ett litet sår leda till döden, säger Dan Stiwne.
Han påpekar att de instängda gruvarbetarna i Chile måste skapa en tillvaro som liknar vardagen ovanför jord. Genom att tända och släcka lampor kan de få en känsla av ”dag” och ”natt”. Fasta rutiner – frukost, lunch och middag på vissa tider – är viktiga.
– Oregelbunden sömn ökar risken för depressioner och ett nedsatt imunförsvar, säger Dan Stiwne.
Möjlighet att koppla av med kortspel och få lyssna på radio har stor betydelse för välbefinnandet, liksom att kommunicera med anhöriga direkt eller via brev.
Håkan Johansson, lektor i psykologi vid Lunds universitet, undervisar om kriser och katastrofer. Han utbildar också anställda inom räddningstjänsten och vården om svåra trauman. I sitt arbete har han mött människor som varit instängda, vid exempelvis ett rån.
– Det finns ganska lite forskning om varför människor reagerar olika på trauman. En del har en genetisk sårbarhet att bli mer påverkade. Även tidigare upplevelser, exempelvis i barndomen spelar roll. Likaså om traumat innebär livshot eller om det orsakas av avsiktliga händelser, som exempelvis krigsupplevelser eller olika övergrepp.
Även tiden man sitter instängd eller förväntar sig göra det har betydelse, enligt Håkan Johansson.
– Efter en traumatisk upplevelse reagerar människor olika. Den som har ett fungerande nätverk av anhöriga och vänner klarar sig bättre än den som ensam måste hantera sina känslor, fortsätter han.
Många lider av cellskräck eller klaustrofobi. Känslan kan medföra problem att åka hiss eller flyg där man inte lätt kan stiga av. Det kan även handla om fasa för att bli instängd i ett trångt rum.
Om en person drabbas av klaustrofobiska känslor eller till och med panik gäller det för omgivningen att agera med lugn. Att inte själv dras med av känslan utan att lugna den drabbade, kanske genom att få personen att försöka tänka på något annat. I vissa fall kan även lugnande medel vara motiverat.
– De som arbetar i gruvan i Chile har nog inte anlag för klaustrofobiska känslor, men under den exceptionella situation som råder kan ingen veta hur de reagerar.
I dag tror forskarna att det finns en evolutionär förklaring till att en del lättare upplever kalustrofobi: de tidiga människorna var trygga på de öppna savannerna och hotade i ogenomträngliga regnskogar.