För Lotta Naumburg, som går sista året på gymnasiet, är det viktigt att få högsta betyg. Hon går i en klass där konkurrensen är mycket stor och alla studerar stenhårt.
– Jag vill ha ett bra jobb och utmaningar – då måste jag klättra och satsa på skolan! säger Lotta.
Nyligen presenterade Folkhälsoinstitutets siffror om hur svenska folket mår. En grupp sticker ut. Det är unga kvinnor i åldern som är mellan 16 och 24 år. Deras psykiska välbefinnande minskar. De känner sig mer stressade än pojkar och mår sämre. Förra läsåret kände sig Lotta ganska pressad av skolarbetet. Hon hade långa dagar, många läxor och omfattande prov.
– Jag började känna en tyngd över axlarna. Nacken var spänd. Jag fick också lite problem med magen, typiska stressymtom.
I dag försöker Lotta ta det lugnare och hon tränar mycket för att minska sin stress.
När Lotta gick på högstadiet i en skola i Täby, norr om Stockholm, bestod klassen av åtta flickor och tjugo pojkar. Nu är det tvärtom.
I hennes klass på Marina läroverket i Danderyd är flickorna i klar majoritet, det går åtta pojkar och tjugo flickor i klassen. Under senare år har tjejerna fått allt högre betyg i högstadiet. De har dragit ifrån killarna även på gymnasier och universitet. Killarna däremot är inte alls lika framgångrika. Man kan tala om ”prestationsprinsessor” och ”glidarkillar”. Lotta känner igen sig i den bilden.
– När jag gick på högstadiet tillhörde tjejerna de pluggiga. Bland killarna var det coolt att vara tuff och inte satsa så mycket på skolan. Jag fick ofta höra ”Öh, Lotta som kan alla svaren” när jag gjorde min röst hörd, säger hon.
Om man ville ta plats och vara duktig då var man tvungen att våga, fortsätter hon.
– Och det gjorde jag. Men det var inte alltid så lätt att höra att man var en ”pluggis”.
Lotta tror att killar på högstadiet är betydligt omognare än tjejer i samma ålder. De hamnar senare i puberteten och är inte lika målinriktade.
– Jag var tidigt inställd på att göra bra ifrån mig och fokuserade på framtiden. Jag ville till Marina läroverket. I högstadiet levde killarna mer i nuet. De tränade hellre fotboll och hängde på McDonald’s i stället för att göra läxor.
Killarna insåg nog långt senare att de måste plugga också för att bli något, säger Lotta.
Upplevde du någon press under högstadiet?
– Nej, då var det kul. Nu är pressen mycket högre, i min klass går de som har varit bäst i sina klasser på högstadiet. Det gör att nivån är mycket hög, säger hon.
Lotta går på samhällsvetenskapliga programmet med inriktning på ledarskap. Just nu är det en massa plugg och grupparbeten före de sista proven i maj.
– Och visst, jag har jättehöga krav på mig själv. Jag tycker att det är skönt att få höga betyg, det är en bekräftelse på att jag är duktig.
Höga betyg – Lotta siktar på MVG i alla ämnen – gör också att framtiden är öppnare, säger hon. Möjligheterna att välja ökar.
Men pressen är också hög. En rad undersökningar visar att tonårstjejer oftare lider av stressymtom än killar i samma ålder. Det har Lotta själv upplevt. I tvåan på gymnasiet kändes studierna övermäktiga.
– Det var så mycket ett tag att jag nästan fick en spärr när jag skulle plugga, jag kunde inte göra någonting. Axlarna och nacken började värka och jag fick ont i huvudet.
Lotta jobbade extra på en restaurang, hon hade en pojkvän och alla inlämningsuppgifter och prov hopade sig.
– Tankarna bara malde inombords. ”Jag måste hinna med det och det och det, jag måste hinna träna och träffa den och den kompisen. Jag måste hinna jobba …” Egentligen är det orimligt att man ska hinna med så mycket. Till slut blev det bara för mycket.
Tandläkaren sa att hon spände käkarna och att det nog orsakade hennes spänningshuvudvärk. Han gav henne en bettskena att använda på natten.
Lotta fick också magproblem, vilket även det var kopplat till stressen. Läkaren hon besökte berättade att allt fler tjejer söker hjälp för liknande symtom.
– Flera tjejer i min klass känner igen sig. De har också ont i huvudet, men ingen mår riktigt dåligt. Ingen har heller drabbats av ätstörningar eller klappat ihop som man har hört om på andra skolor.
Lottas mamma är friskvårdskonsult. Hon stöttar ofta Lotta.
– Hon brukar säga till mig att jag gör för mycket, att jag måste slappna av och att jag måste ta det lite lugnare, säger Lotta.
Träning är en väg att koppla bort stressen, och Lotta går på konditionspass minst två gånger i veckan.
– Efter det har jag fått ur mig mycket av det som trycker mig. Jag känner mig både utvilad och laddad. Vila och återhämtning är viktigt för att må bra tror jag.
Anna har också betytt mycket för Lotta. I ett år var hon hennes mentor inom ramen för mentorsprogrammet Stella. I Anna, som är i 25-årsåldern, fick Lotta en vuxen kompis som hjälpte henne att prioritera och planera.
– Hon lyssnade till mitt perspektiv och jag kunde ventilera mina tankar med henne. Vi talade om relationer, studier, krav och allt möjligt.
Anna hjälpte Lotta att lägga upp studierna på ett bättre sätt.
– Hon fick mig att skriva listor och att göra viktiga val. Och hon gjorde mig glad. Vi fikade och hade roligt ihop. Alla på gymnasiet borde få en mentor som stöd.
I dag känner sig Lotta lugnare och mer till freds. Den stress hon känner ibland är mer positiv, säger hon.
– Jag älskar att känna det där flytet när jag gör ett arbete, det känns så där ”svisch-svosch” – att det går fort och blir bra. De allvarliga är om man inte kommer ur den där stressen – att det sitter kvar nästa dag. Det är då det blir farligt.
Efter gymnasiet vill Lotta jobba för att kunna resa till Kalifornien.Sedan siktar hon kanske på att läsa ekonomi på Textilhögskolan.
– Jag gillar mode och design. Jag får se. Det jag bestämmer mig för att jag vill göra – det ska jag göra, säger Lotta Naumburg.
Den ideella stiftelsen Stella driver mentorsprogram för unga kvinnor i åldern 16–20 år. Nyligen fick Stella 150 000 kronor från Stockholms stad.
I morgon: Edgar och Jesper slappade sig genom skolan.