Ett recept där läkaren ordinerar minst en timmes promenad bland ekar, lönnar, ekar och lindar – kan det vara en väg att minska den psykiska ohälsan och göra människor mindre stressade?
Matilda Annerstedt är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp i Skåne. Hon tror att naturens läkande kraft kommer att få en ökad betydelse i sjukvården.
– Tidigare forskning visar att pulsen går ned och att halten av stresshormonet kortisol i blodet minskar om man är ute mycket i naturen, säger Matilda Annerstedt.
Hon och hennes kolleger skickade ut en enkät till tre tusen män och kvinnor boende i Skåne och Blekinge. De fick bland annat svara på frågan om de brukade besöka någon skog – och i så fall ange hur ofta det skedde och hur länge de brukade vara där. Personerna i studien fick också frågor om hur de upplevde sin hälsa och om de kände sig stressade.
Svaren granskades noga för att inte inkomst, ålder och kön skulle göra resultaten missvisande.
– När vi gjort det visade det sig att de som vistas i skogen upplever en lägre stress än dem som inte gör det. Och de som bodde nära en skog var minst stressade, säger Matilda Annerstedt.
Hon har tidigare arbetat som distriktsläkare på flera platser runt om i landet. Allt oftare kände hon att det var svårt att strikt medicinskt avgöra varför de som sökte hjälp mådde dåligt. Diagnoskriterierna hon lärt in under läkarutbildningen räckte inte till.
– Det kunde handla om diffus värk i olika delar av kroppen, om en allmän känsla av svaghet och orkeslöshet. Jag minns en patient som inte ens orkade lyfta kastrullen av spisen hemma i köket.
Sjukskrivningar och smärtstillande läkemedel hade sällan effekt och ledde inte till att patienterna blev bättre. Ofta upplevde de i stället en tilltagande hopplöshet.
Känslan av hopplöshet delades av Matilda Annerstedt som inte tvivlade på att patienterna var sjuka, men som inte kunde erbjuda dem några botemedel.
– Jag kände att jag hade att välja mellan att stänga av min empatiska förmåga och utan vidare reflexion avfärda patienterna med oklara smärtsymtom eller byta spår.
Matilda Annerstedt hörde talas om den framgångsrika rehabiliteringen av långtidssjuka vid hälsoträdgården i Alnarp, och var också intresserad av förebyggande hälsovård. Efter att ha läst om Lantbruksuniversitetets studier kring natur och hälsa tog hon kontakt med forskarna där – och nu arbetar hon på en egen doktorsavhandling om hur människor påverkas av att vistas i skogen.
Psykisk ohälsa – som depressioner och ångest – kan bero på stress. Och stressrelaterade sjukdomar ökar i stora delar av världen.
– Det presenteras allt fler studier, både svenska och internationella, om kopplingen mellan natur och hälsa. I framtiden kanske läkaren skriver ut en timmes promenad i en lövskog till den som är stressad, säger Matilda Annerstedt.
Hon och kollegerna på Lantbruksuniversitetet i Alnarp vill genomföra flera enkäter och andra studier för att belysa hur närheten till naturen påverkar människors självupplevda och faktiska hälsa.
Författaren och musikern Ulf Lundell klev i början av 1980-talet rakt in i svenska folkets hjärtan med texten till ”Jag trivs bäst i öppna landskap”, låten som blivit en andra svensk nationalsång. Så här börjar den:
”Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo, några månader om året, så att själen kan få ro.
Jag trivs bäst i öppna landskap, där vindarna får fart. Där lärkorna slår högt i skyn, och sjunger underbart.”
– Människor verkar ha en stark känsla för öppna landskap med ängar, dungar och liknande. Vi trivs och mår precis så bra där som Ulf Lundell beskriver.
I sin forskning koncentrerar Matilda Annerstedt sig på hur vistelse i lövskogar – särskilt sådana med mycket ek, bokar, lönn och andra ädla lövträd – påverkar människor.
Den ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet berättade i fjol om en stor brittisk studie som bekräftar betydelsen av grönområden. Undersökningen omfattade hela befolkningen i arbetsför ålder, över fyrtio miljoner människor.
De som tjänar dåligt löper generellt en större risk att dö av sjukdomar i hjärta och kärl. Och den risken ökar om man har sämre tillgång till grönområden, visar studien. Vidare är hälsoskillnaderna mellan olika sociala grupper betydligt mindre i områden med god tillgång till gröna ytor.
Forskning om sambandet mellan natur och hälsa har inte haft någon särskilt hög status i vetenskapliga kretsar.
– Den medicinska verksamheten måste grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet Men en del av tidigare forskning om relationen mellan hälsa och miljö har brustit i kvalitet.
Mycket av den evidensbaserade forskning som faktiskt redan finns inom området kommer dock inte ut till ”golvet” inom sjukvården, säger Matilda Annerstedt.
– Något som delvis kan tänkas bero på att man inom den traditionella medicinska kulturen inte är van att tänka utifrån ett helhetsperspektiv, där det intima sambandet mellan kropp och själ erkänns.
Matilda Annerstedt bor i utkanten av Lund och har nära till naturen, även om det är en bit till en härlig lövskog.
Så du är ingen granfantast?
– Jag vill inte sticka ut hakan. Men vår forskning visar att det möjligen är lättare att finna avkoppling och att stressa ned i en ljus och omväxlande lövskog.
– Personligen är jag inte förtjust i de planterade granåkrar och kalhyggen som breder ut sig över landet. De är svåra att vandra i och är biologiskt sett ganska torftiga med få arter av fåglar, växter och djur.