- Vår erfarenhet visar att när barnen får hjälp att bättre prioritera, sortera och hantera ljud, förbättras också deras förutsättningar att kommunicera och utvecklas, säger Maria Lundqvist, grundare av och chef för det nordiska Tomatis-centret i Sollentuna.
Dagens rika flora av auditiva träningsmetoder leder nästan alla tillbaka till Alfred Tomatis, fransk öron-, näsa-, halsläkare som dog nyligen. Tomatis utvecklade en metod för stimulans av hjärnan med elektroniskt bearbetad och individuellt anpassad musik.
Musiken bygger på gregorianska sånger eller stycken av Mozart och ibland en kraftigt bearbetad inspelning av moderns röst, som redan ett fem månaders foster reagerar på.
- Tomatis hävdade tidigt att hörseln är det sinne som utvecklas först och att ljud har en central roll för nervsystemets funktion. Han såg öronen som en ingång till hjärnan, som kan tränas till att mer korrekt bearbeta och prioritera sinnesintryck, berättar Maria Lunqvist.
Tomatis började sin bana med att hjälpa sångare som tappade toner. Det var då han kom fram till att "rösten bara innehåller de ljud som örat förmår att uppfatta". Men Tomatis fann att ljudstimulansen inte enbart förbättrade röstkvaliteten utan också uppmärksamheten, vilket väckte hans intresse för människor med svåra koncentrations- och kommunikationsproblem.
Maria Lundqvist har själv en son som i femårsåldern knappt pratade eller lekte och var så stökig att han "straffade ut sig" från dagis. Men 60 timmars lyssningsträning hos Tomatis i Paris uträttade ett "mindre underverk" med Axel, enligt mamma Maria:
- Han kunde börja i vanlig klass och fungerar helt okej i dag.
Hur ljudstimuleringen påverkar hjärnan vet ingen säkert i dag. Men receptorerna i örat tar inte bara emot ljud, utan också impulser till det vestibulära systemet. Det är kroppens "inre vattenpass" som står för balans och koordination av musklerna, även de allra minsta i talorganet. De vestibulära och auditiva systemet samverkar, vilket kan förklara varför motoriskt omogna barn allt som oftast har problem med språkutvecklingen.
Förbättrad motorik och sensorisk integration - att hantera flera intryck samtidigt - är en annan "biverkning" av lyssningsträningen, hävdade Tomatis. Han skiljde också på ljudintryck via luftledningen (trumhinnan till mellanörat) och benledningen (vibrationer via skallbenet till innerörat). Tomatismetoden går bland annat ut på att förbättra "ledningarnas" inbördes balans.
Maria Lundqvist har träffat många barn med autistiska symtom, kroppslig oro och täta utbrott, som enligt Tomatis mätmetoder ofta visar sig ha en känsligare benledning än luftledning:
- Dessa barn är ofta överkänsliga för lågfrekventa ljud, som fläktbuller eller stolskrap. Det är väldigt tröttande.
På centret utreds ljuduppfattningen med flera tester och föräldrarna får ett 40-tal frågor om barnets uppmärksamhet, motorik, utrycksfullhet, energinivå samt beteende och sociala förmåga.
Därefter bedöms om träningen kan hjälpa. Barn med koncentrationsproblem får normalt 60 timmars träning under tre månader, medan barn med neuropsykiatrisk diagnos rekommenderas 90 timmar eller mer.
Träningen är så tidskrävande och dyr (från 22.500 kronor) att Tomatis Center har en resultatgaranti, som ger pengarna tillbaka om mätbara resultat inte uppnås.
Några studier har bekräftat en effekt på framför allt inlärnings- och kommunikationsförmåga, samt social anpassning.
Men Tomatismetoden och andra sorters ljudstimulering kritiseras för bristande vetenskaplig utvärdering. Tillsammans med Maria Lundqvist har därför Karolinska Institutet sökt anslag för att genomföra en så kallad dubbel blindstudie för att systematiskt utvärderaTomatismetodens effekter på barn med adhd.
På centret i Sollentuna har redan en oberoende forskare statistiskt utvärderat resultaten av lyssningsträningen för 119 personer, varav 56 barn.
Det dominerande problemet för dessa barn var koncentrationssvårigheter. Nästan hälften hade dessutom neuropsykiatriska diagnoser som adhd/damp, Aspergers syndrom, autism och dyslexi, samt olika typer av språkstörningar.
Efter 60-75 timmars ljudstimulans förbättrades de efterfrågade områdena i
genomsnitt 29 procent.
- Lyssningsträningen botar inte, men den tar bort ett eller flera hinder helt eller delvis. Jag ser träningen som ett bra komplement till andra insatser av exempelvis talpedagoger, säger Maria Lunqvist.
Tomatis samlade erfarenheter resulterade i teorier om en optimal hörselkurva, med en topp vid språkljudsintervallet. Högerörat tränas också till att bli dominant, för att talljuden skall gå direkt till språkcentrum i vänster hjärnhalva.
Tomatiskurvan var länge omtvistad men med åren har allt fler forskare, musikterapeuter och specialpedagoger arbetat vidare med Tomatis rön.
Sensomotoriskt centrum i Mjölby startades 1986 för barn med inlärningsproblem. Specialläraren Håkan Carlsson har specialiserat sig på testning av ljuduppfattning, ögonfunktioner, motorik, balans och reflexer. Han har tagit fram individuella åtgärdsprogram till över 2.500 barn.
- Först arbetade vi bara med motoriken och synen, men det räckte inte, förklarar Håkan Carlsson.
Sensomotoriskt centrum samarbetar sedan 1990 med dansken Kjeld Johansen, som har tagit fram ett 15-tal olika musikband som personanpassas för lyssningsträning i hemmet till en mindre kostnad.
Kjeld Johansen driver Baltiska forskningscentret för dyslexi på Bornholm och är inspirerad av Tomatis. Men framför allt går Johansens mångåriga forskning tillbaka på den danskamerikanske fysikern Christian Volf, som oberoende av Tomatis identifierade brister i förmågan att tolka språkets alla ljud som en grundorsak till läs- och skrivsvårigheter.
- Kjeld Johansens band har använts av 1.500 barn på Sensomotoriskt centrum och hos 80-85 procent har hörselkurvan förbättrats, för vissa lite och för andra mycket, berättar Håkan Carlsson.
Påfallande många av dem som utreds i Mjölby är öronbarn (med talrika, tidiga öroninflammationer). Några har också autistiska drag och en fjärdedel är överkänsliga för lågfrekventa ljud. Ett exempel är Johan som skrek av smärta när ett Viggenplan passerade.
Tv-producenten Birgitta Sohlman har följt honom och andra barn med problem i sin bok "Möjligheterna finns". Johan var klassad som utvecklingsstörd men klarade en normal skolgång efter några års motorisk träning och ljudterapi.
När DN besöker Mjölby testas Sandra, som har läs- och skrivsvårigheter och är påtagligt ljudkänslig. Hon är hästflicka och klarar de motoriska testerna galant, men har sin hörseltopp på de låga frekvenserna och ett dominant vänsteröra.
Höger öra skall vara dominant för alla utom några procent av de starkast vänsterhänta. Vikten av högerdominans har bekräftats av den amerikanska neurobiologen Paula Tallal, som jämfört goda och dåliga läsare. De senare hörde inte skillnad på snabbt skiftande ljud i exempelvis korta konsonanter och hade nästan alla ett dominant vänsteröra.
Enligt Håkan Carlsson har en annan forskare dessutom funnit att några celltyper i det auditiva systemet är mindre och färre hos dyslektiker än normalt:
- Det kanske beror på öroninflammationer, som leder till sämre stimulans under de första åren. Vårt jobb är att titta på läsningens underliggande processer och träna de inre system som går att träna. Varje hjärna är utvecklingsbar visar den senaste forskningen tydligare och tydligare.
Alla är inte överens med Håkan Carlsson, men Sensomotoriskt centrum har i dag flera års kö och tar emot studiebesök från hela norra Europa.