Vad gör man som förälder när tonåringen inte lyssnar? - Lyssna själv! svarar Ingegerd Gavelin, socionom och föräldrarådgivare i Sundsvall.
Som mamma eller pappa till en tonåring måste man ofta säga nej; pojkar och flickor i högstadieåldern behöver skydd mot faror som de själva inte uppfattar.
Men en tonåring som saknar uppmuntran och respekt från föräldrarnas sida lyssnar inte på ett nej, förklarar Ingegerd Gavelin.
- Det gäller att vara lyhörd och själv försöka lyssna på vad tonåringen säger, även om orden uttalas med arg röst. Ibland kommer faktiskt sanningar fram när barn skriker. "Du lyssnar ju inte!" kan de vråla - och det kan vara sant!
Men tonåringar är ofta bortvända. Hur får man kontakt med dem?
- Det är normalt och förståeligt att de inte alltid vill ha så mycket kontakt med sina föräldrar. Men de lyssnar mycket mer på vad vi vuxna säger än vad vi tror. Och det brukar finnas luckor i bortvändheten, stunder när de dröjer sig kvar en stund vid matbordet eller kanske vill ha skjuts till träningen. Man kan försöka fånga de där stunderna och då och då göra något enkelt tillsammans, tycker jag. Gå på bio, göra något kul - utan att nödvändigtvis ha långa samtal om svåra saker. Älta inte gamla konflikter, och framför allt: låt dig inte avvisas!
Hur agerar man när ens tonåring deppar och känner sig värdelös?
- Försök att visa - utan att vara klämkäck - att han eller hon inte alls är värdelös. Gör något snällt utan att tränga dig på, ge ditt barn en omtänksam gest med budskapet: "Jag ser att du har det svårt just nu och att du inte vill prata om det - och det är okej. Jag finns här om du vill ha hjälp." Kolla med andra vuxna som möter tonåringen om de ser tecken på depression. Om symtomen håller i sig längre än några veckor ska man söka hjälp, tycker jag. Man kan börja med att ringa skolsköterskan.
Vad gör man när tonåringen gör tvärtemot vad man säger?
- Jag tror mycket mer på dialog än straff. Men visst kan det vara rimligt om till exempel en fjortonåring som har varit berusad får stanna hemma nästa lördagkväll. Barn är olika, somliga bryter mot normerna så tidigt och kraftfullt att de behöver ramar och konsekvenser. Det gäller dock att tänka sig för så att inte korrigerandet och straffandet urartar till krig. Den största delen av samvaron med barnet måste vara positiv.
Och det är viktigt att man som förälder säger förlåt när man har varit arg och dum. Då visar man respekt, och kontakt uppstår.
Du har skrivit en bok som heter "Lita på din tonåring!". Kan man lita på en tonåring?
- Inte alltid, man får inte vara för blåögd. Men man måste visa tilltro. De allra flesta tonåringar gör sitt bästa för att utvecklas till bra människor. De lever i en kokande värld med krav från alla håll, det händer massor i deras inre medan de ligger där i soffan och latar sig. Och rätt vad det är har de mognat - plötsligt har ni en helt annan kontakt.