Det kan vara svårt att säga exakt var gränsen går mellan ”vanlig ledsenhet” och depression.
– Men om man känner att ingenting är roligt, och går omkring och känner sig nedstämd utan anledning under en längre tid, då kan man börja fundera, och titta på kriterierna för depression. Det säger Göran Isacsson, docent vid psykiatriska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och överläkare vid affektiva mottagningen.
– Många med depression har även överdrivna skuldkänslor och självanklagelser, det kan vara varningstecken. Men man kan också gå och må dåligt utan att ha så många särskilda tankar eller föreställningar. Det är bra att vara medveten om att ett diffust, långvarigt lidande kan bero på depression, säger Göran Isacsson.
Sally Brampton i artikeln här intill var deprimerad i många år innan läkarna förstod att hon egentligen har bipolär sjukdom (”manodepressivitet”).
– Så är det ibland, säger Göran Isacsson. Hur vanligt det är med bipolär sjukdom är omtvistat, vissa menar att så många som hälften av patienterna med depression kan ha bipolära inslag i sjukdomen.
Sådana depressioner kan utmärkas av en extrem labilitet och stora svängningar i känslolivet. Ibland kan bipolaritet misstänkas när depressionen inte svarar på behandling, eller när patienten mår sämre av läkemedelsbehandling och till exempel blir mer irritabel, berättar Göran Isacsson.