”Många unga saknar stöd av vuxna”

De flesta tonåringar som växer upp under socialt eller känslomässigt svåra förhållanden sänder ut tydliga signaler om sin nöd. Somliga bränner bilar eller missbrukar droger, andra riktar vreden mot sig själva, till exempel genom att skära sig eller svälta sig.

– Alla vuxna vet hur ungdomar som far illa reagerar. Men alldeles för många har fullt upp med sina egna problem – eller så har de inte tid, säger Kristina Persson.

Hon är socionom och arbetar på Mötesplats, en mottagning för utsatta tjejer och killar i Stockholm.

– Vi möter de ungdomar som vuxenvärlden har svikit. Visst har somliga speciella problem av psykiatrisk natur. Men oftast handlar det i grunden om samma sak: de har inte fått vad de behöver, de hittar inte sin plats i samhället och tycker inte att de vuxna bryr sig.

Det är vanligt att tonåringar känner sig pressade, och många mår dåligt därför att deras föräldrar jämt är uppkopplade mot jobbet, förklarar Kristina Persson. Hon tror att ökande stress och prestationsångest hos föräldrar och barn är en viktig förklaring till att allt fler ungdomar mår psykiskt dåligt.

Förskolan och skolan, socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin har alldeles för knappt tilltagna resurser, anser hon.

– Nästan ingen vuxen har tid att vara personlig med barnen. Många lärare är så stressade att de håller inne med de frågor som borde ställas till elever som mår dåligt.

Många ungdomar behöver kontakt med vuxna som kliver in och tar ansvar när föräldrarna inte orkar eller kan, påpekar hon.

– De som saknar sådant vuxenstöd när föräldrarna sviktar har faktiskt ganska små chanser att få hjälp av samhället. Både inom vården och socialtjänsten sker ju det mesta på de vuxnas villkor.

De som arbetar på Mötesplats försöker vara en länk mellan ungdomarna och myndigheterna. De tar sig tid att lyssna, och genom familjesamtal och nätverksträffar försöker de mobilisera de goda krafter som kanske ändå finns i ungdomarnas liv.