I dag är otroligt många "måsten" förknippade med mat. Tv-kanalerna sänder matprogram dygnet runt och kokboksutgivningen slår nya rekord. Ändå frågar vi oss "vad ska vi ha till middag?" när vi hastar in i närmaste snabbköp på vägen hem från jobbet.
Med andan i halsen, stressrosor på kinderna och en känsla av gnagande dåligt samvete fiskar vi upp en fryspizza ur disken eller plockar åt oss en förtorkad grillkyckling ur varmhållningen - och hoppas att ingen ser.
Håkan Jönsson, kock och etnolog, forskar om matkultur och utveckling inom livsmedelsbranschen. Tillsammans med sin mor, Bodil Jönsson, som är professor i rehabiliteringsteknik vid Lunds universitet, har han skrivit boken "Tio tankar om mat".
- Det finns en fara att den rådande gastronomitrenden och kokbokshysterin lägger en enorm press på oss i vardagen. Det är som med sex. Allt blir så stort, kraven blir så höga, allt måste vara perfekt, säger Håkan Jönsson.
Men mat ska inte vara perfekt, tycker han. Mat ska vara lagom, då gör den sig bäst. Den ska ta lagom tid att tillaga, kosta lagom mycket och vara lagom ansträngande att få ihop.
- Det är med mat som med demokrati, man måste kompromissa. Kanske blir man aldrig helt nöjd men det är i alla fall bättre än alternativet, att försöka driva igenom en utopi med våld, menar han.
För att maten ska bli perfekt krävs nämligen att man på något sätt gör våld på sig själv eller på sin vardag.
Idén till boken fick Håkan Jönsson en eftermiddag på väg hem från ett möte med företrädare för livsmedelsindustrin.
- De var alla oerhört strukturerade personer med fulltecknade almanackor och en förmåga att hålla allt i huvudet. Vid lunchen kom vi att tala lite mer personligt. Plötsligt sade alla att det värsta de visste var eftermiddagarna när man inte kan komma på vad man ska laga till middag.
- Då slog mig det absurda i situationen. Här var ett gäng extremt duktiga planerare och så blir de lika överraskade varje eftermiddag att de ska äta middag
Det som i alla tider har kommit först i människans tillvaro - att tillfredsställa vårt behov av föda - har i vår tid hamnat i bakgrunden. Efter affärsmöten, träningstider, pubkvällar med grabbarna och allt annat som vi prioriterar.
Som etnolog har Håkan Jönsson funderat över vårt komplicerade förhållande till mat. Och han har kommit fram till att det handlar minst lika mycket om vårt förhållande till tid.
För att utveckla sina tankar vände han sig till familjens tidsexpert, Bodil Jönsson, som tidigare har skrivit den uppmärksammade boken "Tio tankar om tid".
Bodil Jönsson kallar sig själv för "matmamma". Hon älskar att baka - inte bara för brödets skull utan minst lika mycket för att det ska dofta "bak" i huset. Och för den sensuella känslan när man knådar med händerna i den varma, mjuka degen.
- Det är samma känsla som Håkan säger att han får när han hackar lök, påpekar Bodil Jönsson.
Det handlar om ett slags meditativt "flow" som lugnar och har en avstressande effekt.
- För mig har matlagning alltid varit en motvikt i livet. Jag är en person som ständigt får idéer och gärna rusar i väg. Jag behöver den här meditativa motvikten. Att handla, förbereda och tillaga maten skapar en rytm i tillvaron.
Denna rytm vill hon gärna återinföra i samhället i stort. I det gamla bondesamhället byggdes dygnet upp med hjälp av maten och de fasta måltiderna. De innebar naturliga pauser då vi stannade upp och återhämtade oss.
- Då märktes det inte om någon hade svårt att sätta stopp. Därför riskerade inte eldsjälar och arbetshästar att börja skena som de gör i dag, säger Bodil Jönsson.
I vårt 24-timmarssamhälle finns inte längre några bromsklossar som sätter gränser. Om tio tjugo år kanske vi har ett läkemedel, ett litet piller som vi kan ta, som stoppar oss när vi går i för hög takt.
- Till dess skulle måltiderna kunna vara en sådan rytmgivare som hjälper oss att hålla rätt takt i livet, menar Bodil Jönsson.
- Om vi låter maten komma först och inte längre tänker i termer som vad vi hinner eller inte hinner skulle vi både tvingas stanna upp med jämna mellanrum och få en fastare indelning av dygnet.
Maten och måltiderna är också ett sätt att markera årets gång. Ägg till påsk, matjessill och jordgubbar till midsommar. Problemet är att gårdagens festmat har blivit vår vardagsmat: fläskkotletter, kyckling, godis och glass.
- Det är därför vi måste ta i så förbaskat för att markera skillnad mellan vardag och fest. Frosseriet till jul är ett exempel. Vi glömmer att det går att uppnå samma effekt genom att tillämpa lite subtraktion i vardagen, inte bara addera till fest, säger Håkan Jönsson.
De flesta av oss reflekterar sällan över att barnens godispåsar på lördagarna och glasstrutar om sommaren har blivit så mycket större. Vi vill ju ge dem samma överväldigande känsla som vi fick när vi var små.
- Vi var tre syskon när jag växte upp och vi blev väldigt duktiga på att dela. På den tiden innehöll en flaska läsk 33 centiliter och vi visste på strecket hur vi skulle dela så att alla tre fick på droppen lika mycket var, berättar Håkan Jönsson.
Nu har han själv tre barn och det går knappt att köpa läsk i mindre förpackningar än en och en halv liter. Alltså dricker barnen i dag mycket mera läsk än vad föräldragenerationen gjorde.
Faktum är att allt har blivit mycket större. Utbudet har exploderat de senaste trettio åren. Kärnan till mycket av vår frustration ligger i att det finns så mycket att välja bland. Valtvång, kallar Bodil Jönsson det, inte valfrihet.
Vår förvirring och osäkerhet gäller också maten. Därav Ica-skandalens genomslag. Men skräcken för att vi ska bli "förgiftade" bottnar snarare i att vi befinner oss så långt från hanteringen än i dåliga rutiner.
- Osäkerhet och rädsla uppstår när vi lägger ansvaret utanför oss själva, på andra, Ju större avståndet blir, desto mindre blir vår egen känsla av kontroll och möjlighet till insyn, säger Bodil Jönsson.
Hon medger gärna att även hon känner större tillfredsställelse när hon handlar ägg från någon hon känner, där hon vet att hönorna har fått gå fritt och picka. Trots att de äggen inte alls är lika genomlysta som dem hon kan köpa över disk.
Därför hjälper det föga att skrika på tätare inspektioner och strängare krav. För att vi ska känna oss trygga med maten krävs att vi återtar kontrollen av det vi äter.
- Ett sätt är att öva upp vår förmåga att avgöra vad som är säkert att stoppa i sig och vad vi inte mår bra av. Att lära oss att lukta på köttet och smaka på maten och inte bara titta på ett datum som är tryckt på förpackningen, säger Håkan Jönsson.