Överallt i våra liv - kläder, inredning och bilar - har färgen en stor betydelse. Att beskrivas som färgstark är positivt, att vara färglös är inget att skryta med.
Till och med trädgårdar ska målas i färger som harmonierar med varandra - och med ägaren. Japanskt, kinesiskt, franskt eller i allmogestil med röda pioner, gulvit schersmin och rosa löjtnantshjärtan - kompositionen skvallrar om vår personlighet och stil.
Färg betyder förstås olika för olika människor. Grått kan vara tecken på skönhet för någon, medan samma färg symboliserar tråkighet för en annan.
Färg är också känslor, budskap och kulturella traditioner. I Sverige gifter vi oss i vitt och går på begravning i svart. Blått förknippas med frihet, trygghet och lugn. Socialismens och kärlekens färg är röd, medan miljörörelsens är grön.
Vi blir gröna av avund, svarta i ögonen av ilska och svävar på rosa moln av lycka. Medvetet eller omedvetet tänker och talar vi i färger.
Lotta Ahlvar på Svenska moderådet har under tjugo år spanat runt hörnet för att spåra det kommande inom mode och design. Hon säger att hösten kommer att gå i brunskalans tecken, med nyanser av cognac, plommon och brinnande gulorange som höstlöven.
- Det har tagit tid för svenskarna att åter våga klä sig i brunt. Färgen hade länge något mossigt och tråkigt över sig. Men nu kommer den mer och mer i takt med att unga människor återupptäcker det som var, anser Lotta Ahlvar.
Brunt signalerar enligt henne ett slags nostalgi och längtan efter den trygghet som unga tror fanns förr.
För Gunilla Pontén, ledande modedesigner under femtio år, är inga färgblandningar omöjliga. Jo, vaniljgult och ljusblått får henne att rysa av obehag.
- Det är något äckligt över en sån blandning. Den är helt enkelt estetiskt fel, och vittnar om osäkerhet och total okänsla för färger. Kanske också om en vag personlighet, säger Gunilla Pontén.
Färg handlar inte bara om vad som är fult och vackert. Under årtusenden har förmågan att rätt kunna bedöma en färg varit avgörande för människans förmåga att överleva. Mörka moln berättade exempelvis om annalkande oväder för sjöfararna. Och genom att studera färger gick det att avgöra vilka växter och frukter som var oätliga eller ätliga.
Färgerna och känslorna hänger nära samman. Blått står till exempel för svalka, oändlighet, idealism, vemod och lugn. Och i Europa också för hälsa. Sett i ett globalt perspektiv är blått hela jordens favoritfärg.
Gult står för lycka, värme och sol. Kanske är det ingen tillfällighet att den svenska flaggan just består av färgerna blått och gult. Men - gult kan också associeras med falskhet.
Tillbaka till modet. Vilken blir höstens färg? Svart, svarar Gunilla Pontén utan att tveka.
- Färgen är klassisk, och innefattar sorg, sexualitet, exklusivitet, hat - ja, nästan allt. Svart kittlar, svart är farligt. Och är sällan fel.
Svarta kläder är det som säljer bäst alla kategorier, poängterar hon. Även om hon inte är svag för brunt, kan färgen fungera utmärkt tillsammans med svart.
- Jag älskar den kombination. Det är elegant och vittnar om en känsla för raffinemang. Helt enkelt underbart! utbrister hon. Tänk svarta brallor, svart jumper matchade med en brun smäck och en brun sidenscarf.
Lotta Ahlvar på Svenska moderådet anser att färg, material och form intimt måste hänga samman. Mocka och skinn kan naturligt gå i brunt och är därför material som kommer på bred front i höst, spår hon.
Brunskalan kommer dock att kompletteras med accenter i klara "upproriska" färger, exempelvis turkos eller rött. Det signalerar oberoende och självständighet.
Lotta Ahlvar förutspår att turkos kan bli höstens uppstickarfärg. Men bilden är inte entydig. I dag lever olika färger och stilar sida vid sida.
- Vi surfar mellan olika identiteter och färger får symbolisera det vi för tillfället vill vara. Svart har exempelvis stått för ett slags farlighet men också för asketism, återhållsamhet och intellektualism. Formgivare och arkitekter har klätt sig - och klär sig ofta - i den färgen. Men i modesammanhang har svart förlorat sin laddning.
- Ja, nu klär sig till och med min mamma i svart, säger Lotta Ahlvar.
Hon tror att vitt kommer att få samma betydelse som svart delvis hade tidigare. Vitt signalerar i än högre grad asketism och renhet.
Under ungdomsåren använde designern Gunilla Pontén ibland chockerande och dramatiska färgkombinationer i sina kläder. I dag anser hon att genomgående starka färger lätt blir en banalitet, och att det är en missuppfattning att färgglatt betyder folklighet.
Själv tycker hon bäst om vitt, svart och grått. Trädgården hemma på Lidingö går i vitt och grått, liksom inredningen av hemmet. Och hon klär sig gärna i svart eller andra mörka färger.
- Det måste finnas harmoni och homogenitet i all komposition. Ögat tröttnar snabbt på att möta starka och grälla färger, vare sig det gäller heminredning eller kläder.
Gunilla Pontén klär sig gärna i färger som samspelar med sinnesstämningen. Är hon nedstämd går kläderna i dovhetens tecken. Men - för att pigga upp sig själv - kan hon komplettera med en färgstark accessoar.
Vilka färger uppfattar vi som aptitliga? Berit Bergström är chef för Färgskolan i Stockholm. Där ges kurser för bland annat arkitekter, designer, grafiska formgivare, färghandlare och andra med färg som yrke. Vad som uppfattas som aptitligt beror på en rad faktorer, varav omgivningen är en anser hon.
- En aldrig så läcker måltid blir oaptitlig om den serveras i ett rum med färger som inte passar och som man inte tycker om, säger Berit Bergström.
Färger som kan kopplas till naturen uppfattas som aptitliga. En tomat "ska ha" en tomatröd färg, en gurka vara gurkgrön och köttbiten ha den rätta "köttfärgen".
- Det handlar naturligtvis om inlärning från det att vi är små, men också om ett slags överlevnadsstrategi för att veta och urskilja vad som är ätbart.
Vilken färg tycker vi bäst om i Sverige? Blått, svarar Berit Bergström direkt.
- Den symboliserar frihet och uppfattas som fräsch och klassisk. Som seglare associerar jag blått till frihet, lugn och hav.
Och den värsta färgen? Undersökningar gjorda på 1970-talet visar att svenskarna tycker allra sämst om grisskärt, berättar Berit Bergström.