Två unga killar skaffade bensin och frigolit för att tillverka något som liknar napalm, en ganska trögflytande och lättantändlig vätska. Vädret var dåligt och de gick därför till sin gamla förskola där det fanns ett skärmtak som de kunde stå under.
Killarna hämtade en skottkärra som stod på förskolegården och blandade frigoliten med bensin i den – och så tände de på. Effekten blev kraftig och skärmtaket tog snabbt eld. Innan brandkåren hann släcka hade delar av förskolan brunnit ned, och en av brandmännen hade också blivit skadad.
En av pojkarna erkände snart vad han gjort. Maria Dufva, som arbetar med medling i samband med att unga begått ett brott, kopplades in. Hon såg snabbt till att de unga pojkarna fick träffa föreståndaren på förskolan.
Barnen på förskolan och deras föräldrar skrev också brev till killarna. ”Hade du en dålig dagisfröken så att du inte trivdes på dagis?” undrade ett barn. Maria Dufva ordnade även så att pojkarna fick vara med en hel dag och följa arbetet på en brandstation.
– Ungdomar som begår brott mår ofta inte så bra. Många vill träffa de människor som de gjort illa och då är medling ett utmärkt alternativ. Gärningspersonen och den utsatta får mötas för att berätta om sina tankar och upplevelser av det som hänt, säger Maria Dufva.
Hon är utbildad kriminolog och knuten till Stödcentrum i Värmdö kommun, några mil sydost om Stockholm. Där arbetar hon med att ge samtalsstöd och praktiskt stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga – samt med medling när unga begått något brott. Det senare är en viktig uppgift, tycker hon.
– Medlingen kan gälla allt från enklare snatterier till grova våldsbrott. Min erfarenhet är att medling är ett bra verktyg för att gärningspersonen ska få förstå konsekvensen av vad han eller hon gjort. Den brottsutsatta kan å sin sida få en förklaring till varför just han eller hon blev utsatt, förklarar Maria Dufva.
Sedan drygt fyra år är alla kommuner i Sverige skyldiga att erbjuda alla lagöverträdare som är under 21 år möjlighet till medling. Detta är ett komplement till rättssystemet och ersätter inte en påföljd som till exempel böter, fängelse eller sluten ungdomsvård.
Syftet är att gärningsmannen – eller gärningspersonen som allt fler hellre säger – ska få en ökad insikt om brottets konsekvenser. Samt förhoppningsvis få en möjlighet att ta ansvar för brottet mot den som utsatts. Tanken är att gärningspersonen genom detta påverkas att inte återfalla i kriminalitet.
Maria Dufva, som varit med om ett par hundra medlingar, vill också lyfta fram att medling ofta betyder mycket för att ett brottsoffer ska kunna gå vidare i livet. Hon berättar om två unga flickor som blev rånade på sina mobiltelefoner och vinterjackor av en lite äldre kille.
– Rånaren ville vara med om en medling för att berätta att han inte hade några pengar, att det var därför han hade tagit deras mobiler och jackor. Tjejerna ville med egna ögon se vem som rånat dem. De orkade inte gå omkring i centrum där de bor och misstänka alla unga män de möter, berättar Maria Dufva.
När en person som är under 21 år erkänner att han eller hon begått ett brott ska alltid medling erbjudas. Maria Dufvas erfarenhet är att mycket få tackar nej till ett första möte, men av olika anledningar kan gärningspersonen senare tacka nej till att vara med på en medling. Det är viktigt att gärningspersonen verkligen bestämt sig för att vara med, innan man frågar brottsoffret.
– Om den brottsutsatta skulle tacka ja till medling och det sedan inte blir något – då tror jag att det skulle kännas som ännu ett svek. Först kommer själva brottet och så gärningspersonens vägran att berätta hur han eller hon tänkte. Det är ingen bra situation, förklarar Maria Dufva.
Systemet med medling har mött kritik, bland annat från polishåll. Kritiken går bland annat ut på att medlingen inte garanterar att den aktuella gärningspersonen inte begår nya brott och att det därför är meningslöst att satsa pengar på detta.
– Jag tycker att det är ett snävt synsätt. Min erfarenhet är att tröskeln för att begå nya brott höjs efter att någon varit med om en medling. Gärningspersonen inser vad hans eller hennes agerande ställt till med.
– Men även om personen skulle begå nya brott efter att ha varit med på en medling har den utsatta i alla fall fått en form av upprättelse. Och det är värt mycket om så bara en enda ung människa slipper gå omkring med ett oläkt sår i sitt inre efter att ha blivit misshandlad, rånad eller utsatt på annat sätt.
Maria Dufva säger att en brottsutsatt kan gå i terapi i flera år för att försöka hitta svaret på varför just han eller hon blev misshandlad eller utsatt på något annat sätt. Men det är bara gärningspersonen som kan berätta om hur och varför, påpekar hon.
Medling med unga förekommer både i samband med grova och med mer enkla brott. Maria Dufva berättar om när ett tonårsgäng, alla över femton år, tillsammans gav sig på en jämnårig kille och misshandlade denne svårt. Redan inför rättegången i början av detta år hade offret och flera av gärningspersonerna träffats för en medling.
– När de väl träffades i rätten gick det lugnt och städat till. De inblandade hade redan fått gå igenom det som hänt. Forskning visar att även domare tycker att det blir bättre förhandlingar i domstolarna om det förekommit en medling.
När unga begår brott är det inte alltid som gärningspersonen erbjuds att vara med om en regelrätt medling med brottsoffret, som ibland inte är en fysisk person. Maria Dufva anpassar åtgärderna efter brottets karaktär. Hon berättar om en händelse:
Ett gäng med unga killar börjar kasta sten medan de väntar på bussen. Om det sker med vilja eller inte är oklart, men en av busskurens glasrutor blir i alla fall krossad. Gänget sticker snabbt från platsen – fast en av dem stannar kvar. När polisen kommer erkänner han direkt att det var han som kastat sönder glasrutan.
Senare får den unge killen – han är fjorton år gammal – träffa en person på företaget som ansvarar för busskurerna. Egentligen ska den unge pojken betala rutan han krossade, den kostar 7 500 kronor att ersätta. Men efter samtalet med bolagets företrädare får han i stället utföra städtjänster för att förstå vad en skadegörelse leder till för dem som ska röja upp och göra i ordning efteråt.