Den dansk-svenska mejerijätten Arla säljer mjölkpulver till Dominikanska republiken, ett fattigt land i Västindien. Priset är lågt eftersom EU subventionerar produktionen. Allt fler dominikanska bönder tvingas nu lägga ned sina jordbruk eftersom de inte klarar sig i konkurrensen.
Likadana prisdumpningar sker på många håll i världen. Men runt om i Europa, USA, Asien, Afrika och Latinamerika kräver människor en annan ekonomisk världsordning. Bakom de nya rörelserna står personer som har kritiserats för att vara orealistiska och bakåtsträvande.
Nicanor Perlas förespråkar ett ekologiskt jordbruk och arbetar för fattiga bönders rättigheter. Förra året tog han emot det alternativa Nobelpriset vid en ceremoni i Stockholm. Sitt tacktal började han så här:
"Resan som tog mig från min arbetsplats till att stå här inför er har varit lång och svår, men berikande i det inre. Den började för trettiofem år sedan i Manilla på Filippinerna. Jag var arton år den gången."
Hans von Essen från Järna, några mil söder om Stockholm, arbetar med att lägga grunden till ett lokalt, miljöanpassat och mer hållbart jordbruk i Sverige och i länderna kring Östersjön. Han är också en god vän till Nicanor Perlas och berättar:
- Nicanor hade rika föräldrar och gick i en elitskola. Men han kände att det liv han levde var ganska tomt och meningslöst. Han såg att jordbruket skadade miljön, ville försöka åstadkomma en förändring och hoppade av skolan.
Enligt Hans von Essen väckte beslutet stor uppståndelse i den filippinska makteliten, och klasskamraterna trodde att Perlas på allvar blivit galen.
Han började mobilisera folk på landsbygden för att skapa ett miljövänligt jordbruk. Han var också med om att stoppa bygget av flera kärnkraftverk nära vulkaner och i områden som riskerar att drabbas av jordbävningar.
Först ignorerade diktatorn Ferdinand Marcos och andra makthavare den nya rörelsen. Men snart hårdnade inställningen till Perlas och hans arbete. Han fick ta emot flera anonyma bombhot.
- Nicanor har berättat att han upplevde att regimen ville att han skulle dödas och han tvingades lämna Filippinerna för att under en tid bosätta sig i USA, fortsätter Hans von Essen.
Till slut kunde Nicanor Perlas återvända hem och han lyckades skapa ett nätverk med nära fem tusen oppositionella organisationer över hela landet.
Från att ha varit en illa sedd "väckarklocka" möts han i dag med växande respekt - även bland sina motståndare och kritiker.
Förra året delade Nicanor Perlas det alternativa Nobelpriset med bland andra Ibrahim Abuleish. Denne man föddes 1937 i Egypten och flyttade som ung student till Österrike, där han senare blev farmakologie doktor och forskare.
För trettio år sedan besökte Abuleish sitt gamla hemland och blev chockad av överbefolkningen, problemen i skolorna och den enorma miljöförstöringen. Han och familjen bestämde sig för att återvända hem för att försöka bidra till en förändring.
Han började borra efter vatten mitt i den torra öknen och fann en underjordisk åder. Han planterade eukalyptusträd och sådde lucern för att bygga upp en bra jordmån. Därefter startade han Egyptens första biodynamiska jordbruk.
"Jag kom i kontakt med den antroposofiska rörelsen och med dess tankar om en ekologisk odling. Jag ville försöka bygga vidare på den egyptiska kulturens djupa rötter och skapa en rörelse där hela världen skulle kunna samlas", framhöll Ibrahim Abuleish när han tog emot sitt alternativa Nobelpris i Stockholm.
Ibrahim Abuleish berättade att grannarna först skakade på huvudet åt hans idéer. Lokala och statliga myndigheter motarbetade på olika sätt hans planer, och bankerna var till att börja med ovilliga att ställa upp med lån.
I dag producerar bolaget Sekem - där det biodynamiska jordbruket ännu är grunden - mat, medicin och kläder, och Ibrahim Abuleish samarbetar med jordbruksministeriet. Hans argumentering för ett miljövänligt jordbruk och hans bevis för att det fungerar i praktiken har lett till att användningen av kemiska bekämpningsmedel i den egyptiska bomullsodlingen gått ned med över nittio procent.
Hans von Essen träffade Ibrahim Abuleish när denne besökte Sverige. Han berättar om en man som fått uppleva hur det är att utmana etablerade idéer.
- Alla som tar strid blir utsatta. Det ingår om man är en "väckarklocka". Den som säger obehagliga sanningar och går emot de gängse uppfattningarna blir inte trodd - och ofta motarbetad. Det som retar grannar och dem som har makten är inte alltid vad Abuleish säger - utan att det han gör fungerar i praktiken.
I Ibrahim Abuleishs fall gäller det särskilt hans syn på religionen. Han är muslim, men talar alltid om att skapa ett samhälle som lever i fred över religionsgränserna. Inom hans rörelse arbetar i dag judar, kristna och muslimer sida vid sida. Det har väckt ilska och vrede hos både moderata och radikala islamister.
Det började med en liten brunn ute i öknen. I dag finns det åtta hundra biodynamiska gårdar runt om i Egypten. Ibrahim Abuleish insåg att vatten är grunden för all utveckling och genom historien har just vatten varit avgörande för människans överlevnad.
Vadana Shiva är en feministisk indisk kärnfysiker som kämpar för miljön och för mänskliga rättigheter. I dag driver hon ett fristående forskningsinstitut som syftar till att säkra den biologiska mångfalden och att utveckla alternativ till storskaliga jordbruk. År 1993 fick hon det alternativa Nobelpriset.
I böckerna "Skydda eller skövla" och "Krig om vattnet" beskriver Vadana Shiva följderna av den nya kolonialismen hon ser växa fram i tredje världen.
Hon menar att vattnet kommer att bli nästa stora stridsfråga efter oljan. Tidigt varnade hon för den katastrof som väntade när de indiska myndigheterna med stöd av internationella storföretag började dämma upp flera indiska floder.
Till att börja med lyssnade inte forskarna och politikerna. Journalisterna ville inte heller rapportera om hennes farhågor - men verkligheten gav henne rätt. I dag har femtio miljoner indier tvingats flytta på grund av enorma dammbyggen, och skadorna på miljön är betydande.
Under flera år har utländska kemiföretag försökt förmå indiska bönder att satsa på intensiv odling av sin mark. Många har skuldsatt sig för att köpa in nya maskiner, konstgödsel och bekämpningsmedel. En del orkar inte med den ekonomiska pressen och enbart under förra året beräknas 20 000 bönder ha begått självmord.
Vandana Shiva är en av dem som häftigast ifrågasatt den indiska jordbrukspolitiken. Men från att ha betraktats som en bakåtsträvande bråkstake ses hon i dag som "en av världens mest framstående radikala vetenskapsmän", för att citera den brittiska tidningen The Guardian.