Kunskaperna om neurologiska sjukdomar är alldeles för dåliga inom primärvården. Det anser Neurologiskt handikappades riksförbund. På läkarutbildningen är kurserna med neurologi bara några veckor, och man har till och med minskat på dem de senaste åren, säger Kathleen Bengtsson-Hayward, ordförande i NHR:
– För personer med neurologiska sjukdomar är det förödande. Symtomen är många gånger diffusa och kräver mycket kunskap för att bli igenkända. Tyvärr är det alltför vanligt att patienter med neurologiska symtom valsar runt i vården och inte blir tagna på allvar.
För personer med multipel skleros, ms, kan vårdturerna göra att de inte får behandling i tid. För att de nya bromsmedicinerna ska fungera och stoppa de mest allvarliga skoven måste de sättas in i ett tidigt skede. I Sverige insjuknar varje år ungefär 600 personer i ms.
– Det är jätteviktigt att få en diagnos, det gäller naturligtvis andra neurologiska sjukdomar också som kräver behandling.
I Sverige råder även stor brist på neurologer – det finns 300 i hela landet – vilket gör att köerna till specialistvården är långa. I vissa län finns inga neurologer alls utan patienten blir hänvisad till ett annat landsting. Vårdköerna till neurologin kan variera allt ifrån fem veckor till över 13 veckor.
– Det liknar postkodlotteriet. Man ska kunna få tillgång till lika vård var man än bor i Sverige. Att det inte är så är helt oacceptabelt, säger Kathleen Bengtsson-Hayward.
Genomsnittet i Europa är 66 neurologer på en miljon invånare, i Sverige är motsvarande siffra 30 neurologer på en miljon invånare. Finland har 58 neurologer per miljon invånare och motsvarande siffra i Norge är 49. Bara Moldavien har färre neurologer per invånare än vad Sverige har.
– Dessutom är 70 procent av neurologerna över 55 år, vilket gör att bristen kommer att vara enorm om några år.