Vi njuter när någon masserar våra trötta axlar, när vi dricker en kaffe latte med ett par vänner, när vi har sex, när vi hittar några gula kantareller i skogen och är på konsert.

I sex år vände och vred David Brax på begreppen njutning och värde. Sedan skrev han en doktorsavhandling. I den sökte han efter en förklaring till varför människor anser att vissa saker är värdefullare än andra. Som kunskap, kärlek, vänskap och välstånd.

David Brax intresserade sig för njutningens mekanismer och uttryck. Och han fann han att ”njutningssystemet” har central betydelse när saker och upplevelser värderas.

– Vänskap förknippas uppenbart med positiva känslor, med njutning. För andra ting och erfarenheter är förklaringen till varför vi värderar dem högt mer komplicerad. Men ursprunget är ändå alltid njutningssystemet, enligt David Brax.

Han exemplifierar med en välskriven tragisk roman där slutet är mycket sorgligt. Det skulle vara enkelt att säga att det är skönt att få gråta ut, eller att vi tänker att vi har det så mycket bättre än människorna vi just läst om.

– Men vi uppskattar inte alltid den tragedi som skapar mest gråt och där huvudpersonerna har det maximalt sämre än vad vi har det. Alltså måste det finnas en annan förklaring.

David Brax pekar på en möjlig sådan: Under läsningen – eller när vi i efterhand analyserar läsupplevelsen – märker vi att författarens skicklighet väcker en beundran inom oss. I grunden är det denna njutning som gör att vi fortsätter att läsa boken trots dess kanske tragiska innehåll.

Synen på njutning har varierat genom historien. Vissa tider har strävan efter njutning ansetts vara en viktig drivkraft i männi­skors liv. Under andra perioder har njutning varit något man inte talade högt om, att njuta jämställdes med att synda.

– I dag ses inte njutning som något fult, något på gränsen till omoraliskt. Men njutning är inte bara grädde på moset efter att man slitit med ett nödvändigt ont. Att njuta och vara lycklig leder till att vi är mer produktiva, friskare och får mindre personliga problem.

David Brax är nybliven doktor i filosofi vid Lunds universitet. I sin avhandling kom han alltså fram till att det mesta av det vi värdesätter högt har en direkt koppling till njutning – men även till smärta.

– Njutning och obehag är de mest grundläggande medlen vi har för att värdera saker. Vi lär oss vad vi ska sträva efter och vad vi ska undvika.

David Brax påpekar att för att en njutning ska bli varaktig krävs många gånger komplexitet. Det vill säga att det måste finnas någon form av motstånd inbyggt i det vi sysslar med – och när vi övervinner dessa blir känslan av njutning extra stark.

Detta är något konstruktörerna av dataspel tagit till sig. Där gäller det att hela tiden klara alltmer avancerade svårigheter. Belöningen – att lyckas bli förflyttad till en högre nivå – är så effektiv att vissa blir sittande i dygn framför datorn. Även när det inte längre är njutbart.
Men det går också att lura folk att värdera en upplevelse eller ett ting högt. När en lägenhet ska visas för hugade spekulanter kan det vara en idé att baka bröd ett par timmar tidigare. Då sprids en doft av välbehag i rummen.

– Men det får inte dofta så mycket att man direkt tänker att någon bakat bröd – då kopplas känslan av njutning samman med nybakat bröd och inte med lägenheten som säljaren vill ha ut ett så högt pris som möjligt för.

Under senare år har njutningens betydelse i vårt liv kommit mer i fokus för forskningen inom psykologi, medicin och filosofi.

– Inom psykologin fokuserade man tidigare mest på att motverka och bota smärta, sjukdomar eller obehag, och inte på de positiva sidorna av våra känslor och beteenden. Men dessa är minst lika viktiga i vår förståelse av människan.

I sin avhandling knyter David Brax an till hedonismen, det vill säga teorier om att det enda mål människan har är att uppnå lust eller lycka. Men han hänvisar även till undersökningar gjorda inom kognitionsvetenskap, neurovetenskap och psykologi.

– Psykologin har kommit långt under senaste århundradet och levererat intressanta resultat om fenomen som filosofer länge intresserat sig för. Särskilt angående hur olika känslor påverkar våra tankar och beslut.

Är njutning en drivkraft även för den som är bitter eller ledsen?

– Bittra eller deprimerande människor har ofta svårt med motivationen och att uppskatta något över huvud taget. De har hamnat i ett be­teendemönster som kommit bort från njutningsprocesserna, precis som i ett beroende. Bitterheten eller självförnekelsen har blivit en vana.

Vad kan man lära sig av din forskning?

– Att våra värderingar verkligen hör ihop med njutningssystemet, att detta i grund och botten styr alla våra värderingar.

David Brax är född i det lilla samhället Kvibille utanför Halmstad. Redan i högstadiet väcktes hans intresse för skönlitteratur och filosofi.

– Det var stökigt i klassen och böckerna blev min tillflyktsort. Jag läste mycket filosofi för att imponera på en tjej, berättar han.

I gymnasiet tentade han av filosofin genom att undervisa sina skolkamrater i ämnet och skriva en essä om utopier.

Efter att ha läst hans avhandling har några bloggare hävdat att David Brax anser att det borde vara tillåtet att använda droger för att uppnå njutning.

– Det är helt fel. I början känner man kanske en njutning eftersom kroppens belöningssystem luras. Men mycket snart använder man inte längre drogerna för att man ska bli lycklig och njuta utan för att man ska slippa vara olycklig och må dåligt.

Vad njuter du själv av?

– Det varierar. Att träffa vänner, ett filosofiskt samtal som öppnar nya tankebanor eller en god middag. Och så moln och lakrits.

David Brax har svårt för att analysera sin njutning utan att förlora fokus på objektet för njutningen, till exempel maten.

– Därför beundrar jag till exempel de vinprovare som är så duktiga på att beskriva vinets smak och karaktär – samtidigt som de njuter.

Titeln på David Braxs doktorsavhandling är ”Hedonism as the explanation of value”. En länk till texten finns på författarens hemsida: http://david.brax.nu