Kryckor, rullstol, hörapparat …hjälpmedel som omedelbart visar att någon har svårt att gå eller hör dåligt. Men vad är en ”timstock” för något? Och ett ”bolltäcke”? Och hur många har hört talas om ”Handi” som kan underlätta vardagslivet för personer med psykiska funktionsnedsättningar?
Tomas Hedborg bor i en hyreslägenhet i Mörbylund, strax norr om Stockholm. När han ska äta frukost brukar han ställa in sin timstock på femton minuter. Han vet att han inte får syssla med något annat innan den röda lysdioden på den svarta plastlådan släcks.
Utan timstocken skulle Tomas liv vara betydligt svårare. För om han inte använde sig av den skulle han troligen alltför ofta avbryta frukosten när telefonen ringer – och sedan glömma bort att äta klart. Och risken skulle vara stor att han fastnar i det han sysslar med för tillfället och glömmer viktiga möten och liknande.
Timstocken är ett hjälpmedel för personer som tycker att våra vanliga tidsbegrepp är alltför abstrakta, när inte en hastig blick på klockan räcker för att skapa en känsla av var på dygnet man befinner sig. Och för den som inte förstår den vanliga klockan är det svårt att veta när någonting ska inträffa.
Men det kan också vara svårt att avgöra hur länge man ska hålla på med en viss aktivitet. Så är det alltså för Tomas. Han är en person som kan ha en massa saker på gång samtidigt. Det är en tillgång, säger Tomas. Men det kan också bli för mycket ibland.
– Jag hoppar lätt mellan olika aktiviteter och har svårt att slutföra det jag har påbörjat – eller också blir jag totalt absorberad av det jag sysslar med.
Tomas är uppvuxen på Ekerö väster om Stockholm. I skolan hade han svårt att koncentrera sig och att sitta still och bara lyssna i fyrtiofem minuter – fem dagar i veckan.
– Jag var annorlunda och blev mobbad av mina kamrater. Men jag förstod aldrig vad det var för fel på mig och ingen lärare eller någon annan vuxen på skolan försökte hjälpa mig när jag var utsatt.
Senare i livet har Tomas fått diagnosen bipolär sjukdom, det vill säga att han pendlar mellan att vara deprimerad och maniskt uppskruvad. Han ligger mer åt det maniska hållet, och är inte så ofta nedstämd. Han har också drabbats av flera psykoser och lider troligen även av adhd.
– Jag har fått en ”cocktail av det mesta i psykväg” och äter därför flera olika mediciner för att klara av att leva ett normalt liv. Vissa av tabletterna gör att man kan få problem med vikten och därför är jag mycket noga med maten, och jag dricker inte heller alkohol eller röker.
Trots sina problem hade Tomas lätt för sig i skolan och hans IQ ligger högt över genomsnittet. Efter gymnasiet har han läst matematik, fysik och kemi på universitetet. Han talar franska, engelska och spanska flytande.
Tomas har under långa perioder bott utomlands, bland annat i Kanada och i Venezuela. I flera år arbetade han med att författa manualer och handböcker för IBM och Microsoft på engelska.
– Många som hör talas om att någon lider av psykisk ohälsa ryggar tillbaka och drar sig undan. Men jag har inget att skämmas för. Jag vill inte gå undan med mina problem, utan i stället visa att det går att leva ett bra liv.
Förutom timstocken har Tomas ett så kallat bolltäcke som väger sju kilo, i sängen. När han känner sig orolig och har ångest brukar det tunga täcket lugna ned honom. Täcket liksom kramar om kroppen och får den att slappna av, vilket gör att han sover betydligt bättre.
Snart hoppas han också få ett program i mobiltelefonen som ska hjälpa honom att ha bättre kontroll på medicineringen.
– Varje morgon klockan åtta och varje kväll kommer min mobil att signalera att jag måste ta mina tabletter, och när jag gjort det ska jag skicka ett sms till en kontaktperson. Då vet han att jag inte slarvat.
– Det här med medicineringen kanske en del tycker inte borde vara ett problem. Men när jag börjar må sämre, när en psykos kanske närmar sig, glömmer jag att äta medicinen. Nu kan kontaktpersonen höra av sig i tid så att jag slipper bli riktigt dålig.
Det finns en rad olika tekniska hjälpmedel för dem som likt Tomas har svårt att fullt ut klara vardagen. Ett sådant är handdatorn ”Handi” som har betydligt mindre information och få valmöjligheter per vy. Det är inte så mycket som stör och som man måste ta ställning till. Symboler och talstöd gör det också enklare att ta till sig information.
Tidigare har liknande hjälpmedel använts som minnesstöd för personer med en hjärnskada. Studier i USA visar att patienterna blev mer självständiga och aktiva, självkänslan och tryggheten ökade också när de använde sådana.
Handdatorn ”Handi” har utvecklats i samarbete mellan ett teknikföretag och patienter samt arbetsterapeuter på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Den fungerar som en interaktiv kalender med påminnelser om olika aktiviteter i vardagen: väckning, frukost, gå till bussen, ringa tandläkaren och så vidare.
Men patienterna kan även knappa in uppgifter om hur de mår i ett individuellt anpassat formulär och därefter få reda på hur de ska hantera olika situationer på ett bättre sätt. Den som till exempel har hallucinationer kan komma till rätta med problemen utan att behöva ringa för att få hjälp.
– Jag klarar mig med min mobiltelefon och har inte behov av ett sådan här handdator, säger Tomas.
Han berättar om personer med psykiska funktionsnedsättningar som upplever en markant ökad livskvalitet sedan de fått tillgång till kognitiva hjälpmedel. Sonen till en av hans vänner har Aspergers syndrom och använder timstocken nästan dygnet runt. Den är en förutsättning för att han över huvud taget ska fungera. Annars skulle risken vara stor att han fastnade i timtal i det han sysslar med för tillfället, till exempel tv-tittande.
Tomas Hedborg är medlem i RSMH, en organisation för personer med psykiska funktionshinder. Där hoppas han i framtiden kunna arbeta med hälsofrågor och hjälpa denna viktiga patientgrupp att äta bättre.
– Jag har ett bra stöd av Danderyds kommun, där jag bor. Och med hjälp av terapi, mediciner och tekniska hjälpmedel kommer jag att leva ett bra liv – förhoppningsvis kan jag hjälpa andra i samma situation som jag.