Omkring en miljon människor i Sverige har någon reumatisk sjukdom. De flesta är kvinnor. För bara tio år sedan var synen på de sjukdomarna ganska pessimistisk både hos allmänheten och inom vården. På senare tid har det skett stora förbättringar när det gäller behandling.
– Det har blivit mycket roligare att vara doktor, säger Johan Frostegård, reumatolog och professor i medicin vid Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet.
– Nya mediciner har inneburit en revolution i behandlingen för många patienter. Men vi har också lärt oss att använda äldre läkemedel på ett bättre sätt, att följa och individualisera behandlingen bättre.
Fast reumatiska sjukdomar kan fortfarande vara svåra och funktionshindrande, betonar Johan Frostegård. Svårighetsgraden varierar enormt, både mellan olika typer av sjukdomar och mellan olika individer. En del har bara små och lindriga besvär. I ovanliga, svåra fall kan sjukdomarna vara livshotande.
Reumatism associeras med ömma leder, värk och stelhet. Och det stämmer att sjukdomarna oftast drabbar leder, skelett och muskler. Men de kan också drabba många andra delar av kroppen, som kärl, bindväv och hjärta.
Det finns omkring 80 olika reumatiska sjukdomar. Man brukar dela in dem i några huvudgrupper: till de inflammatoriska ledsjukdomarna hör bland andra ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA) gikt och ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom). Vid reumatiska systemsjukdomar drabbar inflammationerna främst andra organ i hela kroppen, som exempelvis blodkärl.
Artros är en mycket vanlig sjukdom som ger smärta och stelhet i en eller flera leder, till exempel i fingrarna eller höften, och som numera brukar räknas till de reumatiska sjukdomarna. Länge trodde man att det mest handlade om förslitning och belastningsskador. Men nu tror man att inflammatoriska faktorer finns med även vid artros.
– Risken för artros ökar vid övervikt. Men det gäller inte bara leder som belastas av övervikten, man har högre risk för artros i fingerleder också, säger Johan Frostegård. På något sätt finns ett samband mellan faktorer bakom övervikten och artrossjukdomen.
Vid de flesta av de reumatiska sjukdomarna tycks immunsystemet av okänd anledning angripa den egna kroppen. Det orsakar inflammationer – som leder till smärta, svullnad, rörelseinskränkning och allmänsymtom som trötthet och ibland feber.
– Tröttheten är ett stort problem, säger Johan Frostegård. Ofta är det svårt för omgivningen att förstå att man kan vara så trött fast man kanske ser helt frisk ut.
Fortfarande känner man inte till grundorsaken till reumatiska sjukdomar.
– Det har funnits många hypoteser, säger Johan Frostegård. Man vet att ärftlighet spelar en roll, och man är inne på att olika infektioner kan utlösa sjukdomarna.
Det finns teorier om att det finns en evolutionär bakgrund till reumatism. Att ha ett starkt och aktivt immunsystem har varit en överlevnadsfördel när många människor dukat under i infektioner.
– Autoimmunitet, när immunsystemet angriper den egna kroppen, kan kanske vara priset för att människan har utvecklat ett effektivt immunsystem. Ibland går systemet för långt och slår snett, säger Johan Frostegård.
När det gäller orsaken bakom sjukdomen hos enskilda individer ska man inte underskatta slumpen, menar han.
– Gener kan samverka med omgivningsfaktorer som vissa infektioner och kanske stress. Det kan vara så att man har otur och råkar ut för flera faktorer samtidigt.
De mediciner som har revolutionerat reumatologin på senare år är de så kallade biologiska läkemedlen. De riktar in sig på faktorer i immunsystemet som främjar inflammation.
– De nya medicinerna har betytt en dramatisk förbättring av möjligheterna att behandla, säger Johan Frostegård. Men ännu vet vi inte vad som händer på mycket lång sikt. Vissa studier tyder på en ökad risk för cancer, men de flesta större studier visar inte på det.
Mer forskning behövs, både om de biologiska läkemedlen och om sjukdomarna.
– Reumatologin utvecklas snabbt nu. Kunskaperna inom immunlogi och autoimmunitet har ökat. Mycket talar för att genforskningen kan leda till ännu bättre och mer skräddarsydd behandling.
Dessutom finns det tecken som tyder på att de här sjukdomarna generellt har blivit ”mildare”, säger Johan Frostegård.
– Det är inte färre som blir sjuka, men färre blir svårt sjuka. Exakt varför vet man inte, men historiskt sett har många sjukdomar förändrats över tid.