– Att Försvarsmakten deltar i paraden är detsamma som att paraden inte är öppen för alla. Hbtq-personer som har flytt krigsdrabbade länder kan därmed inte delta, säger Kristina Johansson, aktiv i Ofog, som kallar sig ett antimilitaristiskt och icke-våldsligt nätverk.

Hur vet ni det? Har ni talat med personer som säger det?

– Ja, för att vi samarbetar med andra politiska grupper som exempelvis Asylrörelsen, där det finns hbtq-personer som har erfarenheter av krig. Försvarmakten bedriver krig där det dödas civila. Det kommer hit människor som har sådana erfarenheter, trauman, som gör att de inte själva kan delta eftersom Försvarsmakten deltar.

Tänker ni agera i år igen?

– Vi har inga färdiga planer inför årets Prideparad.

Men vad tror du?

– Jag vet inte. Ofog är ett icke-våldsligt nätverk som jobbar mot krig och militarism. Det finns personer i hela landet och aktiva lokalgrupper som har sina egna aktiviteter. Ibland samordnar vi agendan men inte alltid. Jag vet inte vad det finns för planer.

Står ni utanför hbtq-samhället ­eller innanför?

– Att jobba mot militarism och för hbtq-rättigheter är sammankopplat. Som jag sagt, många inom hbtq har flytt från länder med krig just för att de är hbtq. Vi ser en tydlig koppling.

Det finns de som menar att Pride ska vara en familjefest där alla ska vara välkomna så länge de respekterar varandra?

– För oss är det självklart att Pride är politiskt. Om Försvarsmakten är där så är det politiskt på ett visst sätt. Det är det vi tycker att man måste börja prata om. Att det inte bara är en familjär tillställning, utan att frågorna är politiska på många olika vis.

Spelar det ingen roll att ni attackerar personer som länge kämpat för hbtq-frågan inom exempelvis Försvarsmakten?

– Jag skulle inte kalla det för en attack, utan kritik, inte mot enskilda personer, utan mot Försvarsmakten som institution.