Protesterna i Nordafrika under det som kallas den arabiska våren ledde till att diktaturer föll. Men även demokratier har ifrågasatts. Och finanskrisen har lämnat spår som vi fortfarande inte vet konsekvenserna av.

I denna turbulens har det uppstått en upphottad ”cocooningstrend”, ett behov av att boa in sig, säger Pernilla Jonsson.

– Hemmet blir den trygga hamnen. Men lika viktigt är det att ­befinna sig i en värdegemenskap, bland människor som står för lika värden som oss själva. Man inreder och konsumerar för att visa vilket ”vi” man tillhör.

Hipsterkulturen bland unga är ett exempel på det, säger hon.

– Våra livsstilar kan te sig väldigt individualistiska, men egentligen är våra val ganska lika inom vår livsstilsgrupp. Man köper likartade inredningsföremål och klär sig på liknande sätt. Det ger en trygghet som omvärlden inte kan ge.

Sparsamhet blir också allt viktigare när tiderna är oroliga, men inte nödvändigtvis att lägga pengarna på hög. Snarare vill människor skapa sig mer tid, och vara det som Pernilla Jonsson kallar en ”livs­entreprenör”. Det innebär att man skapar livet på sina egna villkor. Man försöker jobba med det man brinner för eller har kanske ett deltidsjobb som drar in pengar för att sedan kunna utveckla sin passion på fritiden.

– Det nya som vi ser nu är att behovet av energi ökar, vid sidan av tid och pengar.

Med energi menas den kraft man har att lägga tid på saker och ting. Framför allt kvinnor upplever en brist på energi i sina liv, säger Pernilla Jonsson.

– Detta är också en del i den inåtvända trenden – behovet att få slappa hemma, snooza, återhämta sig och distansera sig från omvärlden, säger hon.

Vurmen för stadsliv, urbanismen, är också en stark trend som funnits länge och som fortsätter. Samtidigt hyser stadsborna en stark längtan efter livet på landet. Paradoxalt, ja.

– Men mycket av konsumtionen styrs av drömmar och önskningar.

I drömmen om livet på landet ligger också en miljömedvetenhet som tar sig uttryck i en stark önskan om ”äkthet” och en ökad konsumtion av ekologiska varor. Dels ses ekologiska varor som lyx – man har råd att bry sig om miljön – men också ett sätt att hushålla och vara sparsam om jordens resurser.

Längtan efter trygghet speglar sig också i de retrotrender som florerar nu, där hemmafrutrenden är en och som har debatterats mycket under året. Många debattörer har kritiserat hemmafruälskarna för att vara bakåtsträvande och för att bejaka unkna kvinnoideal.

– Jag tror inte alls att det handlar om en längtan efter de gamla könsrollerna, utan snarare om ett motstånd mot prestationshetsen. Det är fram för allt kvinnor som slits mellan olika ansvarsroller i dag. Hemmafrun blir en symbol för en längtan om ett enklare liv, säger Pernilla Jonsson.

Hur blir det då med våra uppkopplade liv, snart har alla en smartphone. Hur påverkar det våra relationer?

– Jag tror inte våra smartphones gör att vi möts mer sällan, men vi möts på andra sätt. Populära ”Wordfeud” är ju ett otroligt bra exempel på hur man på ett kul sätt kan hålla kontakt med vänner på distans.

Det har börjat diskuteras om vilka digitala spår vi egentligen lämnar efter oss – och vad det innebär. I denna debatt finns två sidor, enligt Pernilla Jonsson. Den ena sidan varnar för att samhällen kan utnyttja åsiktsregistrering på ett skadligt sätt. Den andra sidan pekar i stället på att sociala medier och vardagsdigitaliseringen kan skapa en fantastisk möjlighet till förändring.

– De som tror på en positiv förändring anser att vår uppkopplade värld kommer att göra världen mer mänsklig, att tillgängligheten till sociala medier och till internet över huvud taget kommer att göra diktaturer omöjliga.

– Än har vi bara sett de första stegen i den digitala utvecklingen.